Please see for me if her hair hangs long
Fast så är det med det mesta med att komma hem har jag upptäckt. Det overkligaste med att ena dagen vara i shanghai och nästa dag i skellefteå är att det inte känns overkligt alls. Man tror det ska vara världens största grej, att allting på något sätt ska ha förändrats och att alla ska vara nya människor. Fast allting är sig likt, alla är sig lika. Bara lite störe. Alla känns lite större i alla fall.
Då känns det lite sjukt istället att om precis en vecka så är jag tillbaka i Suzhou. När hela skellefteå ligger begravt en meter under snön känns Suzhou extremt långt borta. Och fyy vad jag ångrar att jag inte tog med mig kameran hem, Sverige på vintern är ju som en saga. Satt på 208an till stan igår, klockan var 3 på eftermiddagen och det var kolsvart ute! Jag vill ju bara gå och lägga mig då, är ju van vid att det mörknar först framåt 6-tiden på kvällen.
Nej, känner att det här bär iväg åt tusen olika håll, det har hänt så mycket de senaste dagarna att jag skulle kunna ordbajsa i evigheter. Avrundar med att avslöja att idag ska jag på stan, imorn ska jag på stan, i övermorn ska jag till tandläkaren och på torsdag firar jag nyår med kära vänner på läkarvägen, fredag har jag ingen aning om och på lördag far jag hem. Kort och bra avrundning, hejdå.
Tvåtusennio
Ruskigt långt inlägg.
Mitt försök till en årskrönika eller något liknande. Har försökt komma ihåg hela året genom att minnas vilken musik jag lyssnade på under olika perioder, och det har faktiskt gått sjukt bra. Medan jag gjorde det insåg jag att trots att det varit ett år med många och stora förändringar som ibland har känts svåra och jobbiga så har det varit ett år fyllt av lycka, och jag har gjort så sjukt mycket som skapat minnen för livet. Tack till alla er som gjorde det här året till vad det var, ni är dom bästa.
Eftersom det här är ett såpass långt inlägg med ganska personligt innehåll förstår jag om du inte orkar läsa igenom hela inlägget eller att du inte vill lyssna på playlisten. Det är lugnt. Jag gjorde det här för mig själv. För mig har det varit ett väldigt givande sätt att minnas året, och jag vill bara ge dig/er chansen att ta en liten del av alla minnen.
Mew – The Zookeeper’s Boy
I slutet av december 2008 introducerar Moa mig för Mew, och jag fastnade särskilt för The Zookeeper’s Boy och 156. Året invigdes nästan med den här låten; var i Hemavan med Ola, Stina och Fanny och åkte en del skidor över nyårshelgen. På nyårsafton for vi på en fest med Elin Lundberg och Ylva och några av deras kompisar. Killen som skötte musiken hade lite Mew på sin iPod och vi satt ett tag och pratade musik.
Paramore – Misery Business
Den här låten får mig att tänka på 21-årsfesten Blebb och några av hans kompisar styrde på travet. Jag kände inte till det gänget särskilt bra då, och dom kände nog till mig ännu mindre, så jag blev riktigt riktigt glad då jag blev inbjuden. Klockan halv 2 på natten hade de flesta dragit och vi var kanske 6 tappra som var kvar. Misery Business gick igång och jag och Blebb taggade till och stog och dansade och skreksjöng med i låten. Plötsligt pausas musiken av Tove, men det hindrar inte oss och vi fortsätter skrika nästa textrad, så fortsätter musiken, vi fortsätter våran sång och musiken pausas igen och hela grejen upprepas 2-3 gånger till.
Den kvällen planerade jag och Tove att vi skulle dra till Hultsfredsfestivalen tillsammans till sommaren, men dom planerna blev det inte mycket av.
Lars Winnerbäck – Hjärter Dams Sista Sång
Det var i slutet av vintern någon gång, minns jag, mars – april typ. Jag gjorde en beställning från Ginza och fick hem några skivor med Lars Winnerbäck, Paramore och något mer. Jag fastnade VERKLIGEN för Lasses skiva Vatten Under Broarna, och då speciellt för låten Hjärter Dams sista sång. Minns i synnerhet en dag då jag inte mådde så bra och stannade hemma från skolan. Mitt på dagen var jag ut på en kort promenad, snön höll på att smälta och på gatorna låg en tunn hinna glashal is istället för snö. Det var soligt och jag hade Lasse W i öronen. Mitt illamående lättade lite av den friska marsluften. Allt var kung.
Jag minns att vi nyss hade varit i Stockholm i klassen och besökt riksdagen och hela den grejen, för jag hade på mig mina nya koola solglasögon när jag var ute och gick. Sånt man minns.
Vapnet – Kalla Mig
Mars/april någon gång? Jag var tillsammans med Signe i drygt två månader och hängde en del i Kåge. Minns att vi lyssnade en hel del på Simon & Garfunkel, såg på Bamsefilmer och pratade allmänt skitsnack. Hon eller hennes kompis Anna lärde mig spela Kalla Mig på gitarr, minns faktiskt inte vem av dom. Trots all Simon & Garfunkel är det den här låten som mest påminner mig om den perioden.
Marilyn Manson – This Is Halloween
Under påsklovet började jag läsa Marilyn Mansons självbiografi och fastnade verkligen. Sjukt äcklig, men samtidigt vettig på något konstig sätt. Läste i alla fall ut den när jag var i Hemavan och blev sjukt sugen på att lyssna på den där musiken som jag läst en hel del om. När jag kom hem lyssnade jag in mig på Spotify, men fastnade aldrig riktigt för han som artist. Han har däremot några låtar som jag tycker är riktigt bra, däribland This Is Halloween som jag lyssnade på en hel del under hela våren.
Band of Horses – The Funeral
Den här låten får mig att tänka på en kväll i maj tror jag, då jag var hemma hos Ola och han visade en video på youtube men en kille som var helt sinnessjuk på att cykla. Har glömt bort vad den duden hette, men The Funeral spelades i alla fall i bakgrunden och den fastnade betydligt mer än vad cyklistens namn gjorde.
Det roliga var att typ ALLA började lyssna på den här låten då, för den där cykelvideon blev en såndär video som alla kollade på (alla = min klass). Minns vi hade en klassfest först vid älven och sedan hos Oscar en månad före skolavslutningen (BADABAM) och då lyssnade vi på bland annat den här låten. Bra vänner, bra musik och snart studenten. Livet var bara helt awesome.
The Lonely Island – Jizz In My Pants
Nedräkning för studenten, helt klart. Det var tänkt att våran klass skulle ha någon version av småstjärnorna eller något under månaden inför studenten, och jag och Omayrat skulle köra den här låten. Det blev tyvärr inget av då vi var dom enda som anmält oss... jag ville köra ändå, men Omayrat bangade ur, den fisen. Vi sjöng den en hel del på skolan däremot, minns att en del faktiskt sa åt oss att lägga av, och den låg som underlag till hundratals skämt.
Detektivbyrån – En Annan Typ Av Disco
Clownveckan på skolan. Linnéa drog runt en kärra lastad med iPod och högtalare, och ut strömmade all möjlig cirkusmusik samtidigt som vi strövade runt i korridorerna och … ja.. jag minns knappt vad vi gjorde. Jag jonglerade minns jag. Vi hoppade in i en brännbollsmatch som några ettor hade. Innelaget var riktigt dåliga och 4 personer i rad fick ställa sig vid första basen utan att ha lyckats få iväg bollen. Då kommer Clown-Ola, greppar det största brännbollsträet, tar i för kung och fosterland och slår bollen över hela fotbollsplanen, får in hela laget och gör en egen varvning. TE3B, this is how we do.
Åh, och jag hade riktigt ont i knäet, hade slutat hoppa runt på kryckor bara några dagar tidigare. Jag var en ganska stel clown med så vida byxor att jag såg mina knäskålar om jag tittade neråt.
Coldplay – See You Soon
Någon av de absolut sista veckorna innan avslutningen, vi var med klassen på O’learys. Pratade med Sara för första gången tror jag? Vi satt på kanten till en liten scen där någon trubadur suttit och spelat för några minuter sedan och pratade om hur bra Coldplay var. Hon tipsade om deras låt See You Soon. Bra tips, tack för det. Enligt Lastfm så är det den låt jag lyssnat på flest gånger i år.
Den är så skoningslöst vacker, och jag kan inte lyssna på den utan att känna lite grann hur det kändes då när studenten stog vid dörren, med tankar på livet efter studenten och planer för sommaren och jobb och växa upp och allt där emellan.
MGMT – Kids
Sommar, nytagen examen och alla glider liksom bara runt och tänker att livet aldrig kommer bli så bra nu. Träffar vänner varje dag, feststämning ändå ut i tårna. Har nu också fått veta att jag ska till Kina till hösten, så går in för att göra så mycket jag bara kan de få veckorna jag hade innan jag skulle börja jobba i Burträsk i mitten av juli. Hänger mycket med Ola, Frida, Maria och även en del med deras storabröder Lillen och Blebb.
Under juli styrs även den näst coolaste grejen i Skellefteå: Skellefteå Longboard. Vårat gäng är en stor succé för alla inblandade och vi hamnar i Norran och skejtar runt i hamn, gamla burträskvägen och bakom Rusta på Solbacken och är så coola som bara är möjligt.
Veronica Maggio – 17 år
Veronica Maggio, en av gästerna till den coolaste grejen i Skellefteå: Trästocksfestivalen. Jag har fixat till mig ett presspass och dansar runt som på moln och fotar spelningar och minglar med Alexander. Tack vare honom får jag även följa med på fotografering av just Veronica Maggio, och jag har aldrig kännt mig så häftig som just då när hon halvhjärtat skrattar åt ett skämt jag försöker dra.
På fredagen under trästockshelgen är det kanonväder, en riiiktigt fin förfest hemma hos Tove och sommarkänslor på hög nivå. Jag minns att jag blev hur glad som helst för att en tjej jag aldrig träffat förut sa att jag gjort en grym playlist, Summer 09, och jag inser då att det är just den playlisten som spelas på festen. Jonatan Stålhös, musikguru, hehe jotack.
Jag har börjat jobba på ålderdomshemmet i Burträsk och bor mer än halvtid i sommarstugan och har knappt träffat någon alls på två veckor, och trästockshelgen kommer som en välsignelse.
Lucky Elephant – Edgar
Efter Trästocks följer en period då jag jobbar jobbar jobbar. Tycker jag. Då jag inte är i stugan så var jag mest hemma och redigerade bilder, hängde med Frida, Alexander, Olov, Ludvig. Det blir väldigt populärt att dra till Boviken, och vi är där några gånger och spelar strandfotboll. Med Alexander snackar jag foto, spelar Rockband så att jag får slitningsskador i handlederna och bidrar till att bygga sommarens andra bästa playlist; Sommaremo. Någon random har tagit bort alla låtar därifrån nu, så den finns inte mer, tyvärr.
Mando Diao – Mean Street
I augusti någon gång följer jag Ludvig till Luleå för att inreda hans studentlägenhet. Jag tar med mig Mando Diaos nyaste skiva till bilen, och det råkar bli så att vi lyssnar på den om och om igen hela vägen till och från Luleå. Jag och Ludvig hade lite olika arbetstider under sommaren, så vi hade inte hunnit träffas så mycket som det var tänkt att vi skulle göra. Och nu börjar han plugga i Luleå och jag flyttar till Kina. Den resan var riktigt välbehövd och efterlängtad kvalitetstid med killen jag känt sedan innan jag kunde prata ordentligt.
På vägen dit ser jag registreringsskyltarna 004 OCH 005 och tar därmed ett stort steg framåt i registreringsskyltsleken. Den leken behöver verkligen ett nytt namn.
All Time Low – This Is How We Do
I slutet av augusti styr jag, Maria och Ludvig en avskedsfest på Degerbygården. Det var en vecka innan Ludvig skulle till Luleå och två veckor innan Maria skulle till Australien. Det blev faktiskt en mindre succé med riktigt mycket folk och extremt bra stämning. Även om den mest spelade låten var Mando Diao – Dance with somebody så kunde jag inte sluta tänka ”this is how we, this is how we do..”
Coldplay – Postcards From Far Away
Den 22 augusti var jag och Jacke till Stockholm för att se Coldplay live på Stockholm stadium. Jag har aldrig tyckt om ett band så mycket som dom här grabbarna, och att se dom live var typ det bästa jag gjort i hela mitt liv.
En av de absoluta höjdpunkterna på konserten var när Chris Martin ensam körde en akustisk pianoversion av The Hardest Part som övergick till Postcards From Far Away. Hela scenen var nedsläckt och han satt ensam vid pianot på en catwalk som sträckte sig från scenen rakt ut i publiken, ca 5-7 meter ifrån där vi stod. Han var så nära att ”vi hade kunnat röra honom om vi haft 4 meters armar!” som Jacke beskrev det senare.
Billie The Vision – A Man From Argentina
Första veckan i september. Jag följer Frida och Blebb till deras mormor och äter våfflor. I bilen lyssnar vi och på den här låten, och alla sjunger med, till och med Frida. Det går ju inte att lyssna på den här låten utan att bli gladast i världen. Det var en bra dag.
Mando Diao – Crystal
Innan jag for till Kina så knåpade jag ihop en playlist som var tänkt att kunna spegla mina känslor inför att fara. Den här låten kom med på den listan, och den platsar så bra. Lyssnade på den en del ”den sista tiden”, jag hade kommit förbi ångesten inför att skiljas från familj och vänner och kvar var ressuget, jag var taggad att fara. Låten är som lite vemodig, samtidigt som den är hoppfull och optimistisk – precis som jag kände mig.
Joseph Arthur – Honey And The Moon
Den här låten står för hela hösten. Den första tiden i Kina började jag se The O.C där den här låten är med i ..första avsnittet tror jag. Lyssnade en hel del på hela soundtracket, men det är ju just den här låten som är så underbart vacker att man egentligen aldrig vill stänga av den. När jag hör den nu känner jag mig alltid nervös, på ett lite spännande sätt. Känslan av att vara ensam i ett nytt land.
Death Cab For Cutie – Soul Meets Body
Efter allt O.C tittande började jag inse att Seth Cohen nog är världens coolaste människa. Och världens coolaste människa kan ju inte ha dålig musiksmak, så jag började lyssna lite på den musik som han lyssnar på i serien. Death Cab har några riktigt bra, och den här låten, den har ekat i lägenheten i någon månad nu. If this silence takes you then I hope it takes me too åde piltre.
John Mayer – Heart Of Life
Från början/mitten av november. Samuel har varit hos mig i lägenheten i ungefär en vecka. Från att ha varit helt ensam i Kina i ungefär två månader kommer först Cheng och bor med mig, och sedan Samuel. Så fort Cheng checkar ut anländer Stefan från Sverige. Jag som vant mig vid att bo själv prövar på ett minikollektiv där vi turas om att laga mat, ser film och tv-serier med varandra och prövar på lite olika restauranger.
Jag lyssnar väldigt mycket på The Heart Of Life ett tag, och försöker planka den på gitarr. Som resultat fastnar den inte bara på mitt huvud utan även på Samuels, och så fort jag inte spelar den så går han runt och nynnar på gitarrkompet.
Checked my phone and saw you rang and I
Ska iväg till Shanghai nu, sova över på ett lagomt billigt hotell och sen imorgon kommer jag vara i stockholm. Känns helst sjukt. Stannar där en natt, förlänger mitt kinesiska visum på måndag förmiddag och sedan är jag hemma i skelleftehamn lagomt till middagen. Känns ännu sjukare. Ja, vi ses väl.
Fin timing också, 100e inlägget på den här bloggen.
Now it seems everybody is having them dreams
"Sånt skulle jag också vilja kunna göra", tänkte jag och satte mig ner för att skriva något klurigt.
Gick inte så bra. Tänkte på det och insåg att det det är få förunnat att hela tiden vara vardagsklok, och att det är dom faktiskt lyckas med det som är lite bättre, inte resten av oss som är lite sämre. Man ska nog vara stolt över de gånger man har något smart att säga istället för att känna sig dum de gånger man inte har det.
"Half the people can be part right all of the time,
some of the people can be all right part of the time
but, all the people can't be all right all of the time
I think Abraham Lincoln said that"
- Bob Dylan
hehehe förresten, det här kanske blev min smarta grej för idag...?
Tell me darling where do we begin
There and back again
Mår bättre nu däremot, skönt. Men ska tvinga mig att stanna inne imorn också, bara för att bli riktigt riktigt frisk. Sen på lördag ska jag ut och köpa dom sista 2 julklapparna, och sedan söndag stiger jag upp aptidigt och far hem.
Ruskigt skönt däremot att jag ÄNTLIGEN lärt mig hur man beställer mat hem till lägenheten. 70 kr för att få två mackor+kaka+dricka från subway hemkört tycker jag är helt okej då man känner sig lite seg. Väntar bara på att maten ska komma så ska jag dra igenom de sista 10 avsnitten på sista säsongen av Vänner, kommer nog bli en rätt skön kväll.
Halvfrisk-tisdag
Idag är en tråkig tråkig tråkig dag. Egentligen för frisk för att vara hemma, men samtidigt för krasslig för att vara på jobbet. Känns lite som att tyngdpunkten i min kropp ligger i huvudet, så det känns hela tiden som att jag tippar lite. Det är för kallt, men tar jag på mig mer kläder blir det för varmt. Jag vill ut och gå, min rygg är helt trött av att bara suttit/legat de senaste 3 dagarna, men ute regnar och blåser det och min puls skulle skjuta i taket bara av att ta på mig ytterkläder. Blä.
Och jag är skyldig en viss person en ursäkt. Sedan några veckor tillbaka så är det bestämt att min goda vän Amdy kommer att komma hit och hälsa på i slutet av februari, men inte har jag ens gjort så mycket som att nämna det, nejnej. Ursäkta Amanda, det kommer verkligen bli hur roligt som helst att få besök! På schemat står lite sightseeing i Suzhou, Shanghai och Beijing och kinesiska muren. Skulle vara riktigt grymt om vi kunde fara en sväng till Samuel i Pinyang också, men får se vad som händer och hur mycket tid som finns. Och vad hon vill göra, har knappt diskuterat Pinyang med henne heheh
Nej nu ska jag se lite Vänner. Har tagit upp den serien igen, efter ett 10 månaders avbrott. Kanske beställer hem pizza till middag om jag lyckas med beställningen..har aldrig förstått mig på den riktigt. Blir det inte så så har jag alltid snabbnudlar, man blir ändå inte så hungrig av att bara drälla runt hemma ändå.
You're the honey and the moon that lights up my night
everything you want is wrong,
and right now
all your dreams are waking up,
and right now
I wish that I could follow you
Halvsjuk-måndag
Har sett filmen Up idag, och den var ju bara hur bra som helst. En äkta saga där allt är möjligt. Jag satt och log genom nästan hela filmen, den var riktigt riktigt bra!
Läste också, äntligen, ut Dan Browns nya bok. Bitvis oerhört spännande, men över lag, nej tack.
I've got to tell you in my loudest tone
I alla fall, hade bestämt med Eric att jag skulle följa han och några av hans nya vänner på lunch och sedan KTV här i Suzhou idag, men jag känner att jag orkar inte. Ska nog bara vara hemma, gå runt i mjukiskläder och hoppas på en bättre morgondag.
Lat-lördag
Vaknade klockan 12. Efter en dusch, en hel del gitarrspelande och ett långt skypesamtal med familjen så gick jag slutligen ut i världen. Gick ner till kiosken och köpte två snickers och gick hem.
Nu ska jag iväg till Patrik, vi ska på middag med svensk-norska gänget och äta någon sorts minijulbord, blir nog kanonersss.
ett citat från en låt
- Idag gjorde jag ÄNTLIGEN klart första förslaget på broschyren jag jobbat på hela veckan. Av hela arbetet så gjorde jag kanske 95% idag, när jag fick några bitar på plats så rullade det bara på. Till slut.
- Jag har fortfarande inte julpyntat.
- Jag tycker nästan det är pinsamt att jag lyssnar så mycket på Coldplay.
- Ikväll har jag bara suttit inne, ätit mig onödigt mätt och spelat gitarr och sett How I Met Your Mother i massor. Känns skönt att bara ta det lugnt, har en liten förkylning som väntar på att slå ut, men jag tänker inte ge den chansen.
- Jag börjar nästan bli lite nervös inför att fara hem.
- Death Will Never Conquer, The Goldrush och I Ran Away är sjukt underskattade låtar med Coldplay, måste ju bara säga det.
- I'm marching through the cold
- Igår använde Mikael från Nordic Light uttrycket 7 hours ahead, jag tyckte att det var mitt uttryck
- Jag har två rullar film som snart ska bli framkallade, längtarrrr
- Jag behöver raka mig
- Jag behöver VERKLIGEN raka mig
- Det känns som att jag måste börja hitta mitt kall i livet (just nu står det mellan roadie, caféägare, pressfotograf, bokaffärägare, tolk, grafisk designer, lärare, skyttekung i spanska ligan, regissör, skådespelare, betende vetare..och ja, mer)
- Nyfiken vad som kommer bestämmas på klimatmötet i Köpenhamn
- Sugen på sommar i Sverige
- Trött, godnatt.
what use is the metal if the metal don't shine?
Lunchrast. Har suttit i ungefär en timme och läst på Coldplays hemsida och letat en massa onödigt fakta om dom. Började med att jag ville veta vad bakgrundsljudet i Postcards From Far Away är för något, men har inte fått något vettigt svar på det än. Hittade sen en del del låtar som jag aldrig ens hört talas om att dom gjort, men tyvärrrrr så var alla hemsidor för att komma åt dom blockerade. Skitkina. Ska fixa proxyserver direkt jag kommer tillbaka hit efter jul, så är det bara. Har typ sett det som en prövoperiod just nu, för att se hur länge jag klarar mig utan facebook, youtube och allt såntdär (kina har ju en egen version av youtube, youku. men dom har lite andra intressen än vad jag är van vid, t ex så fick jag EN träff när jag sökte på "Barney Stinson"), och jag har ju klarat mig alldeles utmärkt hela tiden jag varit här, så nu har jag förtjänat att skaffa det. Eller något sånt haha.
För att återgå till ämnet, det bästa jag hittade under den här timmen var följande citat
"...Talking of new material, the studio whiteboards are positively exploding with plans, schemes and fragments of fresh ideas. In some places, when Chris has run out of white-board to write on, he's carried right on to the adjacent plaster. It's like the tour was an 18 month session of shaking up the fizzy drink bottle of the band's imagination - and now they're back in the studio, the lid has been unscrewed.
It is, quite literally, all over the walls....
R#42"
NY SKIVA! Preliminärt klar framåt slutet på 2010, men ändå! Var ju nervös för att dom skulle lägga ner eller något, men nejdå, dom fortsätter! Vill bara äta upp deras musik, eller injicera det rätt in i blodet på något sätt.
Jag SKA se dom igen. Så är det bara.
Zhenjiang
Come on, oh my star is fading
Lustigt hur alla tankar bara skingras så fort jag tar upp en gitarr. Satt nästan en timme och bara spelade, lite Scientist, lite Lost, lite Honey and the moon, lite Hotel california, lite Fix you, lite California och massor mer, och plötsligt känner jag mig som en ny människa.
Just because I'm losing doesn't I'm lost
Till exempel nu, jag minns inte ens vilka störande tankar jag haft idag, trots att dom varit med mig nästan hela dagen, som att det aldrig hänt egentligen.
Konstigt.
Perfekt läge för lite Lost?
I just can't wait until the morning
Det känns konstigt just nu. Som att tiden inte riktigt räcker till. När jag är ute och gör saker vill jag hem till lägenheten och ta den där tiden för mig själv som jag alltid säger åt mig själv att jag vill ha, men de gånger jag faktiskt gör det blir jag uttråkad och typ arg på mig själv för att jag sitter hemma och slöar när jag har möjligheten att fara och se Kina.
Skulle fara på Bookworm med Eric igårkväll, men han ombokade och på 10 minuter hade jag packat ihop tillräckligt med saker för att vara borta en dag (väldigt mycket tid för en tandborste,börs och kamera) och så drog vi till Zhenjiang och hälsade på hans kompis, åt middag, gick på KTV, hela standardpaketet. Tanken var att vi skulle sova på hotell den natten, men Eric kom på klockan halv två på natten att han inte hade bokat något, och efter att ha sprungit runt hela staden några varv så sov vi hemma hos hans kompis. Drömde att jag åkte bil med morfar någonstans i Burträskskogarna och att jag steg ur bilen för att typ kissa eller något, men slutade med att jag gömde mig för mormor. Fattade ingenting.
Idag så var vi uppe med tuppen, åt nudelfrukost vid ett gatukök och gick sedan en vända i Zhenjiangs äldre kvarter. Tåg hem, rester till middag, lite träning och nu ska jag skypa med syrran tror jag, och sen sova, tack och hej leverpastej.
(jag hade tänkte skriva ett jätteroligt skämt som jag kom på idag, men nu har det gömt sig någonstans i hjärnbarken eller balken eller vad det heter, synd)
Tagga jul åde
Emma har varit och köpt juldekorationer till hela företaget nu idag, så nyss snyggade jag och Eric till det på vårat kontor. Ganska lite kan tyckas, men jag gick all in och spelade lite från Espris julskiva samtidigt som vi satte upp de 2 tomtarna med de 4 tejpbitarna. Hittade även en riktigt bra julskiva på Spotify, St Peters Choir – A Christmas Carol. Nu ska jag strax packa ihop datorn, fara hem och dra igång julmusiken på riktigt.
Råkade spilla lite färg på skärmen
Hheh nämen laddade ner en massa penslar till photoshop och hade lite roligt.
Något annat som var roligt var igårkväll. Jag har varit sjukt trött sedan jag kom tillbaka från Pinyang, så igår tackade jag nej till en middagsinbjudan från Derek och tog lite kvalitetstid för mig själv. Hade sett How I Met Your Mother-avsnittet då dom letar upp den bästa hamburgaren i New York, så jag var tvungen att få en själv också. Åt middag på Burger King och strosade sedan omkring på Walmart gallerian. Var skönt att kunna gå runt i vanliga affärer utan att folk kommer och ropar och sliter i en hela tiden haha. Och eftersom det var Walmart så var det även lite juldekorationer och dom spelade julmusik i en del affärer. Första julkänslan jag har känt av i år haha. For hem, gick förbi DVD-affären och hämtade Matrix triologin som jag "beställde" i förrgår. Så himla roligt, ifall det är någon film man vill ha som dom inte har så skriver man bara ner det så fixar dom det till nästa dag, allt som finns i affären laddas ju ner i alla fall. Så när jag kom hem bäddade ner mig ordentligt i mitt 16 gradiga vardagsrum, slog på elemten och AC och såg första Matrix. Grymt härligt.
Känner mig fortfarande trött idag, så min fredagkväll har jag tänkt ska gå åt till att stryka ungefär hela min garderob och sedan se nästa Matrix. Strykningen beror på att jag faktiskt bara strukit en enda gång hehe. Men det strykjärnet var trasigt, det läkte vatten och kläderna blev brända av den. Men har köpt ett nytt nu, så nu blir det stryka av.
Vad gör du på din fredag?
(det är inte en retorisk fråga, det är en riktig fråga, jag vill veta)
Wall of text: check
Hemma i Suzhou igen efter mina 5 dagar på vift i Kina. När jag hoppade av taxin utanför shoppingcentret vid mig kände jag typ, ”äntligen hemma”. Det var lite lustigt.Resan var i alla fall GRYM. Det var nog det roligaste jag gjort under hela tiden jag varit här. Det var så fruktansvärt roligt att hänga med Samuel och träffa vännerna han skaffat sig där nere. De flesta är utlänningar som oss, de jag hann träffa mest var Rob, Tim och Hannah från USA och Neil från Skottland. Sen var det Shuang och Xiao Fan från Kina, och av någon konstig anledning så var båda två riktigt bra på engelska. Det var nog det som gjorde alltihopa så bra, inte en enda gång sedan jag kom hit har jag kunnat umgås med någon i min ålder (okej dom är mellan 3 och 6 år äldre, men ändå) och kunnat kommunicera fullt ut. Har inte skrattat så mycket på flera månader som jag gjorde där borta.Riktigt roligt också att det är så få västerlänningar där, så fort det kommer någon ny dit så blir dom typ upplockade av Shuang och invigda i gänget. Så det kändes lite som att bara komma dit så var man en i gänget på en gång, helt awesome.
Fredag: Far från Suzhou vid 9 tiden, åker buss till Wenzhou. Resan tog 8,5 timmar, blev en timme längre än tänkt pga trafikstopp på motorvägen. Ville kasta av en kille på bussen som satt och spelade något idiotiskt spel på sin mobiltelefon så att det pep skithögt en gång i minuten. Tog taxi från Wenzhou till Pinyang och följde med Samuel och gänget till ett café där typ alla utlänningarna i området samlats.
Lördag: Jag, Samuel och Rob åker in till Wenzhou och jag provar sushi för första gången. Skitcool restaurang, som i Pokémon Stadium där man kör minispelet på en sushirestaurang med ett löpband med olika rätter. På vägen hem blir det en minikrock mellan våran buss och en annan, och vi blir stillastående ungefär en halvtimme medan busschaufförerna bråkar eller något, vi fattade aldrig riktigt vad som hände. Internskämtet ”kindaa sooortaaa…yeeeeah/nooo” föds. På kvällen far jag och Samuel på KTV med Shuang, Xiao Fan och Melissa. Dom tror att vi är ett bögpar. Jag blir smygsur. Samuel skrattar åt det. Efteråt äter vi dumplings på ett litet gatukök, de godaste dumplings jag någonsin ätit namnamnam
Söndag: Jag, Samuel och Rob går på utflykt i bergen i Pinyang. Staden är helt otroligt mysig, en småstad med ”bara” 100 000 invånare och omringad av berg på alla kanter. Allt ligger på gångavstånd. Från Samuels lägenhet, genom stan och till berget tar kanske 10-15 minuter.
På kvällen far vi hem till Melissa och gör/äter dumplings. Efter ett tag kommer de flesta västerlänningarna dit och vi kör ett ölspel med några personer som har sina gränser lite längre fram än vad jag har. Drev hela tiden med Neil och hans diabetes, som han inte ens har, det var hur roligt som helst haha
Måndag: Tänkte egentligen fara hem då, men det var slut tågbiljetter så sköt upp det till tisdag. Istället blev det en till utflykt uppför berget, på kvällen den här gången, och sedan drog vi till en bar och blev bjuden på några öl av barägaren. Tror han gillade Samuel rätt bra på grund av dreadsen; stället var fullt av Bob Marley affischer och Buffalo Soldier spelades mer än en gång.
Tisdag: Tåg mot Shanghai 11.22 och hemma i Suzhou vid 7-tiden. Klart.
