-+-+-+--+-+-+-+-

hahah så himla lustigt det här blev
Jag och Xiao Bin har just varit och ätit middag och spelat lite biljard, for tillbaka till lägenheten för att se film eller något. Nu hällregnar det typ ute och han har ingen regnjacka så då säger han bara "can I stay here tonight?".... jaaaa visst? har jag 4 sovrum extra så har jag ju haha. Det är det jag gillar med kineser ibland, att dom tar för sig så mycket. Står det framma en skål med godis, då tar dom. Inga knussiduller som att fråga om det är lugnt, det är bara att ta. Är man vänner så är mitt ditt och ditt är då absolut mitt. Så jaaa, nu ser vi på basket på tv, klockan är 8, han ska sova här sen.
Så himla lustigt det här blev.


pst, lyssna på Jimmy Eat World - Kill,
den har snurrat runt i huvudet på mig hela dagen.

Funny how I'm nervous still

Min bloggaktivitet börjar spåra ur känner jag. Blogg.se hade en dålig dag igår så jag kunde inte skriva något på hela dagen, och något kändes....fel.
Men ja, jag går all in nu den här kvarvarande tiden i Kina. När jag flyttar hem har jag tänkt lägga ner det här livet med att skriva på bloggar och sådant, har gjort det alldeles tillräckligt lång tid nu. Ska nog styra en ren fotoblogg då istället. Så njut, NJUT, av de här kommande 5-6 veckorna, det blir de sista som somehoursahead har att erbjuda. Förhoppningsvis.

Bra dag igår för övrigt. For till basketplan och lirade lite med Xiao Bin, något jag inte gjort sedan ett bra tag före jul. Knäet mådde bara bra och jag fick en riktig genomkörare. 2 timmar basket för otränade jag, det är hårt. Kände något jag kände igen.. något jag inte känt på en lång tid..insåg att det var mjölksyra.
Efter det åt jag och Xiao Bin stekta dumplings och nudlar till middag och hängde på Starbucks till 10 någon gång, han är skön. Ska fara och spela biljard med han nu i afton, blir nog också kanoners.

OCH SAMUEL OM DU LÄSER DET HÄR KOM IHÅG ATT KÖPA BUSSBILJETTER, DET BÖRJAR TA SLUT TID
ja, det var nog allt. Droppar nog in någon bild från basketen igår senare. Peace.

I could stay here all night and watch the clouds fall from the sky

Fredagkväll, ska just släcka nattlampan och chansa att monstren under sängen håller sig borta ändå.
Bra dag på jobbet. Sedan jag kom tillbaka till Kina efter julledigheten så har flera personer som jag inte pratat med så mycket tidigare blivit väldigt sociala. Och den effekten har bara tilltagit sedan nyårsfesten haha, det är behaglig stämning nu alltså.
Eric skulle hjälpa mig med eBay-china idag då jag skulle beställa film till min "polaroidkamera". Han ifrågasätter istället bara eBay och knapprar in på kinesiska Blocket, Taobao, och hittar exakt samma film som jag skulle köpa på eBay. Bara det att här är det 130 kr billigare....köpte 100 bilder för 375 kr inklusive frakt istället för 1060 kr. Ibland måste man älska kina.
Har surfat runt en hel del på Flickr den senaste veckan, och jag inspireras bara mer och mer för varje dag. Jag inser att jag har utvecklats en del del som fotograf de senaste månaderna, men jämfört med dom fotografer jag hittar där så känns det som att jag plockade upp kameran för första gången häromdagen. Ska visa senare vad jag menar.

Förutom chefernas intromusik så är det coolaste som hänt den här veckan Google Maps. Jag satt på jobbet i Suzhou och "gick" från mitt hus till bussen, det där är bara hur häftigt som helst.


Välkommen hem till mig, bara att Googla "vinggatan 12 skelleftehamn" och komma in på en kopp kaffe


hahaha sjukt randominlägg nej godnatt

Maia-hieieiihyyiy maia-hoouooåou

Nyårsfesten var episkt bra. Jag lånade ut min kamera till Eric och han sprang runt som värsta paparazzifotografen och brände ut batteriet på ca 25 minuter. Jag brukar kunna använda kameran i alla fall en vecka mellan laddningarna. Men han hade roligt i alla fall, det var det viktiga haha.
Jag mådde så bra. Med vetskapen om att jag snart kommer lämna det här livet och alla de här drygt 100 personerna som var på festen så var det på något sätt melankoliskt, på ett sätt som gjorde att allting blev hur roligt som helst. Svårt att beskriva, typ att jag kände hur oerhört mycket det kommer att suga att lämna det här att jag istället blev glad åt allt jag hunnit göra och lärt känna de personer jag lärt känna. Skumt var vad det var.
Och det är ju inte ens slut, har drygt en månad kvar och Amanda kommer hit och jag ska ut och resa med Samuel och jag ska fylla 20, kommer bli en riktigt rolig månad det här!

Coolast på hela kvällen var när cheferna gjorde sitt intåg. Dom var en 10-15 minuter sena efter att Wanchun kört till fel hotell först. Alla anställda satt vid de drygt 10 borden, högt prat, musik spelades i bakgrunden. Så börjar plötsligt ledmotivet till Pirates of the Caribbean, och in kommer Patrik och Wanchun. Ser oerhört bossiga ut, pratar och går direkt till sina bord, märker knappt att hela rummet tittar på dom. Och sen kommer den största av dom största, Bengt. Storbossen på Nordic Light, som arbetarna här i Suzhou bara ser till 3-4 gånger om året.  Jag fick typ adrenalinkick. JAG vill också ha ett intro, ett ledmotiv. I wish music would play during epic moments of my life, eller vad den där gruppen på facebook heter. Haha det känns så fjantigt, men just då var det bara riktigt riktigt häftigt.

Det var folk som sjöng, folk som dansade, dom hade lekar, dom hade lotterier med feta pengavinster, Emma och Jessika var värdar och såg ut som två prinsessor, Wanchun hade tai chi uppvisning (och var ärligt talat imponerande vig), och så var det då jag som först höll ett tacktal till alla sjukt underhållande personer jag lärt känna och sedan spelade Dragosta din tei på gitarr. Sjöng gjorde jag också, men det hördes inte längre än till första raden för att jag bara hade en mic, och den var riktad mot gitarren haha. Det var nog bara bra.








(Emma beklagade sig efteråt att hon såg tjock ut)










Dom sjöng en sång på kinesiska, och jag kan erkänna att Patrik inte hade en aning om vars i texten han var. Han såg ut som ett levande frågetecken medan han febrilt bläddrade i sina papper och försökte hitta igen sig haha

Och SCORE! I oktober lovade jag patrik att jag skulle vara bättre på kinesiska än han efter 6 månader, och igårkväll var det några som tydligen hade jämfört oss och sa att jag var bättre än han! SCORE, kvällen kunde ju inte bli annat än en höjdare

pphhheeeeesssst

Phest, fest, party, kalas, firande, kalla det vad du vill, ikväll blir det av. Med kinesiska nyåret runt hörnet så kommer i stort sett alla arbetare på Nordic Light att fara på ett hotell här i stan och ringa in det kommande nyåret med mat, dricka, sång och i vissa fall dans.
Det är tydligen en grej dom gör varje år, och det har blivit tradition att de som är lite högre uppsatta på fabriken ska framföra någonting på scenen där. Dom har pratat om det så länge att jag trodde allt var spikat och klart, men så kom det in en drös med folk på kontoret idag och skulle börja öva sången dom ska sjunga ikväll.
Och det här har varit the_grej, folk har frågat mig ifall JAG ska sjunga eller dansa något hela januari. Emma frågade till och med i februari någon gång om jag inte skulle göra något på festen.

Hehe, det ska jag. Ska spela en akustisk version av Dragosta din tei och sjunga efter förmåga. Och hålla ett litet kort tal och på riktigt säga tack för att alla är skitsnälla med mig här. Eftersom jag ska hem i mars så är det väl hög tid att göra det nu medans alla är på plats dessutom.


Jag ÄLSKAR Dereks engagemang! Killen i mitten längst bak.
Förutom cheferna på fabriken så är han högst i rank här, och han kan verkligen vara det stenseriösa överhuvudet som gör att alla arbetarna kör på 200% när han är i närheten. Men så fort något festligare ska göras, vare sig det gäller middagar eller kareokeklubbar så blir han världens partyprisse och drar skämt hela tiden och skäms inte för något. Minns särskilt en gång i höstas då vi åt middag hos Tian, då han fick i sig lite för mycket och först pratade om hur bra kompisar vi var, gick över till att sjunga, började gråta för något familjeproblem och till sist somnade på Tians säng medan vi andra gick på kareokebar.


Och jag ser bara lite sådär smått förväntansfull och busig ut hihih

Det är som en...atmosfär här på jobbet, alla är som förväntansfulla för kvällen. Det smittar av sig. Ses på andra sidan.

Shanghai








Fler bilder på bilddagboken och Flickr
http://jonatanSt.bilddagboken.se/p/dayview.html?directlink=1&t=1264460401&id=439599965
http://www.flickr.com/photos/42566645@N05/

I don't know anything about you baby, but you're everything I'm dreaming of









Basket på lunchrasten idag. Började lugnt och fint med att bara stå och skjuta lite, göra Bruce Lee-ljud för extra tur och så, det vanliga.
Utvecklades snart till något mer då grannfabriken rullade ut deras korg och bjöd in oss på match. Det ser sjukt lugnt ut på bilden, men det var för att jag passade på att ta en bild i pausen, det var full fart och massor av action. Så pass mycket action att jag gjorde illa knäet, igen. Bröt det på samma sätt som förra gånge, inte okej. Inte bröt som i "bryta av" men som i "böja knäet i sidled istället för...framled?".
Skiiiiit hade just insett att jag inte längre hade några problem med knäet och börjat tagga för att göra fotbollscomeback när jag kom hem, men får se hur det blir av med det nu.


Angående rubriken, youtuba Meat Loaf - Dead ringer for love! Sjukt härlig musikal-rocklåt med en musikvideo som mest påminner om en blandning av Grease och en 20 år för tidig Jack Black

GE MIG JOBB? :)))))

Skrev just klart mitt nya CV, jag blir aldrig riktigt klok på sånna. Ska dom vara kortfattade? Utförliga? Proffissionellt skrivna eller med en personlig ton?

Jaja, tror det blev bra i alla fall.

Slängde iväg en jobbansökan till Norran också, när jag ändå var klar. Vore rätt coolt ifall jag kunde fixa åt mig något extraknäck som sportfotograf eller något sånt. Särskilt som jag börjar vänja mig allt mer vid tanken på att plugga journalistik senare.. har ju haft den tanken i i alla fall 3 veckor nu, och det känns fortfarande bra, så det kan ju inte vara dåligt? Menar att för mig som vanligtvis kan ändra uppfattning totalt bara på 2 dagar så borde ju samma tanke i 3 veckor vara likvärdigt för 3 år för en vanlig människa.
Meennneeeh... it's a longshot. Får se vad som händer. Så undertiden, har du eller din syster eller din granne ett jobb att erbjuda mig? Från och med mars någon gång? Måste ju börja kolla runt nu håhå vad jobbigt.

Och så vill jag ge en eloge till Olov, som än en gång tar priset i att skriva _världens_längsta_brev_. Sjukt roligt att läsa dom, men det är ju döden att svara på dom haha. Ska kanske viga hela helgen åt det...hehe



Jag och vinnaren av Långbrevs Priset 2010

sjxsankdajdnjadnasdansjkdnjskan________________skit

Sitter och drar fula svordomsramsor i huvudet.
Min dator. Min skärm. Jag tål den inte. Det går inte att redigera bilder, det är en riktig kämpauppgift. Man ska inte ha bärbär alltså, det är inte ett vinnande koncept. Du vet hur det är då man tittar på skärmen till en bärbar dator, beroende på vilken vinkel man till skärmen har så är bilden ljusare eller mörkare. Newsflash, det är inget positivt då man ska reglera ljus och färg.
Ifall jag har en bild som är väldigt mörk, så mörk att den nästan är utfrätt svart, så ser jag dom områdena som blekgråa istället för svart. Men kollar jag på kameran så ser det rätt ut. Och andra saker som också är fel är färgerna, datorn har en MYCKET kallare färgton än vad som borde vara tillåtet.
Har förberett några bilder för att bättre förklara vad jag menar. Har överdrivet effekterna lite, men du fattar grejen i alla fall.


I kameran har jag en vettig hudton, i datorn ser jag ut som en zombie.


I kameran är dom mörka områdena mörka, i datorn blir det utblekt och det mörka är någon konstig grågrön ton.


USCH, blir så less. Hela tiden då jag redigerar måste jag tänka på hur det EGENTLIGEN ser ut, och kompensera efter det.

Petade i alla fall på två andra bilder jag tog ikväll. Provade min blixt litegrann, har knappt använt den något alls. Var lite jobbigt att fota bara, då jag inte har stativ, radiosändare eller någon som helst studioutrustning haha, mycket springa fram och tillbaka.




Ska fortsätta läsa om att äta djur nu, godnatt.

I don't remember you looking any better

Efter att ha sett hela säsong 1 och fem avsnitt på säsong 2 av Ally McBeal kan jag beta av följande personer som har haft biroller i serien:

- Marissas pappa från O.C
- Miranda från SATC (hade inte ens en biroll, såg hon bara glimta förbi i bakgrunden)
- Will från Will & Grace
- Bögen från SATC
- Hela uppsättningen med advokater från tv-serien Advokaterna
- Burke från Gray's
- J.Ds pappa (behöver jag säga att det är från Scrubs?)
- Gubben från Scrubs som bara kan säga "pickles"

Så roligt att se en tv-serie som spelades in 1997 och se alla dom där kändisarna innan dom ens blev kändisar. Plus att se dom personer som fortfarande hänger kvar vid 80-talsfrisyrer.

Every night has a soundtrack

Först, jag har upptäckt att jag skrev fel häromdagen. Avatar är inte helt förbjuden i Kina. Dom plockar bara bort 2-D versionen. Filmen tappar ungefär 80% av sina möjliga biografer, och hundratusentals personer kommer inte kunna se den på bio, men om det räknas som att förbjudas vet jag inte.

Sen så måste jag säga att jag hade en kung dag på jobbet. Hade inte jättemycket att göra idag, tänkte skriva ett nytt CV istället, då kommer Patrik och säger att det ska komma besök från H&M och att han vill att jag ska vara med. OK!
Det var två personer som är lagomt högt uppsatta inom H&Ms Kinakontor, de skulle göra kvalitetskontroll på en affär här i stan och på varorna som NL leverar. Jag och Alex följde dom till affären, där dom långt och länge gick runt och tittade (en av dom kunde faktiskt svenska, hade bott i Sverige i 17 år!) och inspekterade. Innan vi for fick dom för sig att handla lite kläder också. Okidok, tänkte jag. "Ska inte du också köpa något?" säger kvinnan, "du kan ju använda vår personalrabatt".
Kejdå.
Blev två tröjor, tack för det.

Sen vet jag inte vad som hände. Downfall. Kom hem. Fredagkväll. Inga planer. Inga planer ens för någon dag på hela helgen. Kina är coolt, kineserna är nice, maten är kalasgod och ja jag har kul. Men det är inte samma sak att vara själv jämt. Har bott här snart 5 månader. Idag kändes det verkligen att det var så länge.

Aja, ska tagga igång nu. Ska redigera skiten ur en bild nu och det ska bli LEGEN- wait for it

Djurspecial deluxe 2010

Bilder från då jag, pappa och Paulina var på Shanghai Zoo. Vi kom en kall dag precis i den extremaste lågsäsongen, dagen det regnade och snöade. Många djur såg lite vanskötta ut och verkade inte vara dom gladaste i världen av sin art, men vad är egentligen ett zoo annat än ett djurfängelse? Fast nej det stämmer ju inte heller, människor föds inte i fångenskap.
Haha nej fy vad emo det där lät, så här kommer istället en emu (hehe)





Curious crocodile is curious


Leader crocodile is leader








"...vad?"


Delicous window nomnom


Djurparkens stora höjdpunkt och stora besvikelse. Jag var barnsligt taggad att se en panda. Och vi såg två. Den ena låg och sov i hörnet av sin bur med rumpan mot fönstret, och fönstret var så igenimmat att man knappt såg björnen. Den andra var vaken, men satt med ryggen mot oss och mumsade bambu. Aja, har sett panda nu iallafall

 

Trött katt


Tröttare katt


Lol cat


Snip snapp slut så var bilderna slut.
Det jag sa i början om djurfängelse och det där var mest för att bygga upp för emo/emu skämtet, jag ser inte djurparker som fängelser. Självklart finns det djurparker som är bättre och sämre, och även om det här inte riktigt kommer upp i samma klass som Kålmården där djuren ser på riktigt levande och glada ut så tror jag inte att djuren är är vanskötta. Inte alla i alla fall.

You're not in Kansas anymore

Och dagens lustigaste grej berättade Ola för mig.
Från och med 23 januari är Avatar The Movie bannad från kinesiska biografer.

http://filmonic.com/china-pull-avatar-screens-2010

Eller lustig och lustig, jag inser att jag bara blir mer och mer beklämd över Kinas regering. Eller, "troubled", som John Cage skulle säga.

We're going down to the Devil

Vad hände här då, hamnade på msn med Svärd som började prata om gamla högstadiesaker. Han hade snubblat över en CD-skiva med alla notblad och texter vi hade när vi spelade på ungdomsgården i skelleftehamn, för vad som redan nu känns som 5000 år sedan. Egentligen har det gått 5.
Vi var i en sunkig källare, i en ännu sunkigare replokal som knappt rymde trumsetet och de två lånade gitarrerna och keyboarden vi använde oss av. Keyboarden fungerade då och då, micarna sprakade något så fruktansvärt och de flesta förstärkarna försvann efter Källarfestivalen, där bland annat höjdare som Solitaries och Pungmuskel spelade. Vi kunde spela Ebba Grön - 800 grader och Oasis - The importance of being idle, och vi hade en trummis som nätt och jämt klarade ulla-bella.
Det känns ju lite hemskt att jag är snart 20 år, och jag redan ser tillbaka på tiden som 15-åring med nostalgi, men så är det. Kanske inte är så konstigt att just de här åren känns så långa, och tiden för fem år sedan så avlägsen, med tanke på hur mycket man växer och förändras just under de här åren. Och det är inte konstigt att jag saknar den tiden lite heller. Jag menar, jag var ju en del av världens coolaste gäng, GG. Det var så skönt att ha en så.. pålitlig vardag. Eller vad man ska säga. Då var det skola, spela dataspel, se sagan om ringen, lyssna på metal, gå runt i skelleftehamn till långt in på natten (21.30) och sedan hem igen, sova och göra om det nästa dag igen. Jag saknar lite att vara med i en så stark grupp som den vi hade då. En så självklar grupp framför allt.
Citat Anton Svärd: "...och alla hade så olika personligheter men ändå vare en sån perfekt blanding"

Lyssnade igenom lite musik jag lyssnade på då, Manowar, Edguy, Children of Bodom, Nightwish, Hammerfall, Stratovarius, Scorpions osv. Måste säga att det är ett under att jag lyssnar på den musiken jag lyssnar på idag, så mycket metal som jag lyssnade på då.

Ska inte göra det här alltför långdraget. Högstadiet var fint. Punkt.

How many times must a man look up before he can see the sky

Jag är ett stort fan av att titta på himmelen. Moln, olika färgtoner, stjärnor, ljus, mörker. Det fängslar mig. Soluppgångar och solnedgångar i all ära, men det finns få saker så vackra som eftermiddagssolen, just innan den övergår till att bli en solnedgång. Det var så idag, och jag nästan sprang upp till taket för att titta och ta några bilder. Sprang till hissen i alla fall.





Jag-special

Jag som alltid har trott att det finns skitlite bilder på mig, så fel hade jag.


Jonatan, hösten 2007


Jonatan, Jonatan, Jonatan och Jonatan, vinter 2008


En fisk som ser ut som Jonatan, våren 2008


Rasta-Jonte, Spanien 2008


Lokförar-Jonte, sommaren 2008


Glad-Jonte med ny kamera, sommaren 2008


Rock-Jonte inför skolfoto, hösten 2008


Jonatan, hösten 2008

Jonatans ben, vintern 2008


Boviken-Jonte, sommaren 2009


Kines-Jonte, hösten 2009


Kamouflage-Jonte, hösten 2009


Gitarr-Jonte, vintern 2010


Chinese sleep chant

Har bara tagit det lugnt idag. När jag till slut tog mig upp ur sängen i morse gick jag en promenad och tog lite bilder jag ska använda i ett senare bildprojekt. Det var riktigt riktigt varmt idag, nästan så att jag inte hade behövt långkalsonger, inte illa pinkat i januari! For hem, redigerade bilder i massor från då pappa och syrran var här. Hade tänkt lägga upp några nu, men jag har förlagt externa hårddisken någonstans så jag gör det senare. Jag börjar vara klar med alla "skitbilder", som jag kallar dom, och har äntligen börjat med några av dom jag verkligen sett fram emot att redigera. Riktigt roligt.
Och man kan ju inte sitta och försöka vara kreativ utan bra musik, så slänge ihop en väldigt blandad spellista i iTunes som jag lyssnade på under tiden. Överförde den till Spotify nu på kvällen då Blebb ville se vilka låtar jag skrapat ihop, så är du på humör för en mix så finns den här WHAT ARE YOU HOPING FOR? 
Listans starka tips är Caspian - Of foam and waves, Cornelis Wreesvijk - Polaren Per är kärlekskrank, eller varför inte Stolen Deer - Cosmos.
Haha jag pushar typ mig själv att lyssna på annan musik än Coldplay nuförtiden, känns ju löjligt att jag bara ska lyssna på dom, hur bra dom än må vara.

Åh justja, och nu ikväll for jag ut till biografen för att fixa biljetter till Avatar någon dag i veckan. Bion var inte liten vill jag lova, säkert 10-15 hög i tak bara i entrén, och det såg ut som ett slott där inne med stenväggar och pelare och ja, allt. Kom till slut fram till biljettluckan.
- Kan du prata engelska? (säger jag på kinesiska)
-åh okej, på engelska (svarar hon på kinesiska och tar fram en biljett till kvällens föreställning)
-No, can you speak english?
-Yes
- I want to buy for later this week, not today
-Oh okay...which day?
-Tuesday
-Tuesday not possible, half price on tickets on tuesday so you have come here buy tuesday
(någon konstig grej i kina, på tisdagar är det halva priset på ALLA biografer, och då kan man inte köpa i förväg. men istället är det ju miljoner människor ute då, så det kändes jobbigt)
-okay, but what about thursday then?
- can't buy today, come back wednesday

jag sa tack och hej och gick. Jag far nog dit direkt efter jobbet imorn och försöker fixa en biljett för måndagkväll istället. Kom på när jag kom hem att jag kanske hade kunnat köpa en biljett för imorn redan då. Jag var inte bäst.
Satt hemma och såg Ally McBeal istället hahha, den tv-serien är ju bara för lysande.

Nu sova, imorn ny vecka och nya tag. Min plan för veckan är att se Avatar i 3D, gå på gymmet åtminstonde 2 gånger, redigera bilder, gå på Bookworm för Open Mic Night på onsdag och sedan får vi se vad helgen har att erbjuda. Fred ut varulvstjut

We lost ourselves we lost eachother

Klockan är 11.20, jag har varit vaken sedan 10 men ligger trots det kvar i sängen. Hade tänkt hoppa upp och springa ut och ta lite bilder till det nya bildprojektet, men det verkar inte gå så bra. Pratade först lite med Nattsuddar-Ludvig, åt sedan frukost i sängen och nu den senaste halvtimmen ligger jag bara och lyssnar på musik och stirrar upp i taket och tänker på allt och inget. Stolen Deer, John Mayer och Kent spelar på iTunes, det är bra.
Jag borde upp. Men bara lite till.
Bara lite till.

You thought you might be a ghost

Har tittat på bilder från jordbävningen i Haiti lite då och då de senaste dagarna. Bara att slå på CNN eller BBC, dom pratar om det oavbrutet.
Man får ju som en oerhörd stor distans till det, katastrofer och självmordsbombningar och sånt. Varje gång man öppnar en tidning eller tittat på nyheter så stor det där; "översvämningar i Bali", "självmordsbombare i södra afghanistan dödar 12 personer". Och det drabbar ju alltid samma personer, dom på tvn. Man ser det, tycker det är hemskt, och fortsätter sedan med sin dag precis som den hade varit om det inte hade rapporterats något nytt. Det har ju blivit vardagsmat. Men jag slogs av en sån fascination när jag tittade på det igår, vad människor är kapabla till. För oss är dom ju som alltid människorna på tv. Men för dom inblandade så är det nytt varje gång. En av de tusentals personer som dött i jordbävningen nu dog för första gången, han har inte varit inblandad i någon av alla de andra katastroferna. Och för varje av de döda så finns det familj och vänner som drabbas och saknar. För tusentals människor. Och alltid finns det några hjältar, några som ställer upp och klättrar in i sönderfallna hus som riskerar att falla ihop totalt och mosa även han, för att hämta ut en 11-årig flicka som fastnat med ena benet under ett stenblock. Människorna på tv, dom dör alltid, och dom är alltid så starka på samma gång.
Hur skulle det vara om det drabbade oss? Om hela västerbotten skulle braka ihop och folk kläms ihjäl under ihopfallna gymnasieskolor i skellefteå? Eller dagis? Då är det inte människorna på tv längre. Hur skulle vi klara något sånt där? Och vem skulle bli hjälten som vet vad som måste göras och inte tvekar att göra det? Kvinnan i kassan på ICA i skelleftehamn eller han som skurar golv på kommunens kontor? Jag?

Jag har svårt att beskriva med ord vad jag menar riktigt. Det är så sjukt att försöka föreställa sig hur man själv skulle reagera på en extrem krissituation. Vi i sverige har det alldeles för bra egentligen.

Haiti är tydligen ett av de fattigaste länderna i den västra hemisfären. Vi kan inte förstå hur lite saker dom äger, vi kan inte ens förstå hur det är att inte äga något. I och med kinavistelsen har jag inte fått ökad förståelse för hur det är att ha lite grejer, men jag har insett hur otroligt MYCKET saker vi har i sverige. Hur mycket vi tar för givet, som att ha råd att gå och köpa kaffe på wayne's två gånger i veckan eller att köpa ett nytt klädesplagg varje gång vi ska på fest. Medan vissa människor i världen jobbar 10 timmar om dagen, 6 dagar i veckan året runt, och har en årsinkomst på 9000 kr.
Svenskar är tydligen sjukt bra på att skänka pengar till välgörenhet, jag minns inte precis hur många miljoner vi gav år 2009, men det var väldigt många. Det ska vi vara stolta över. Men jag tycker ändå på något sätt att vi kan göra mer (ja, jag blev på rädda-världen-humör igår när jag såg BBC). För 7 kr om dagen kan man som fadder se till att ett barn får gå i skola, rent vatten och en mycket säkrare framtid. Det är 200 kr i månaden. Nog tusan kan jag vara utan 200 kr i månaden och dra ner lite på godisinköpet eller cafébesöken, eller gud förbjude, framkallning av film till kameran för att en annan människa som inte har något alls får en ljusare framtid? Gjorde nästan slag i saken och blev fadder igår, som i ett adrenalinrus, men då det skulle skrivas under papper och grejer så bestämde jag för att skjuta upp det tills jag kommer hem.

Men jag ville verkligen göra något just igår kväll, så jag donerade lite pengar till http://www.oxfam.org.uk/ för att stödja deras arbete i Haiti just nu. Säger inte det här för att framstå som världens snällaste människa, utan för att få även dig att tänka efter. För väldigt lite från din del kan du göra oerhört mycket för någon annan.


Blev lite hopp hit och dit mellan olika tankebanor, men jag ville bara få det sagt. Nu är jag klar.


I don't want a battle from beginning to end I don't want a cycle of recycle revenge

Fredagkväll. Hade tänkt att det här skulle vara min Avatarkväll, men ödet ville annorlunda. Fullbokat på alla föreställningar fram till söndag. Istället blev det Subway+Starbucks middag med Jan, och det är ju inte illa pinkat det heller.
Sen har jag bara spelat gitarr, lyssnat på Viva la vida or Death and all of his friends och ritat. Skönt med en lugn kväll hemma, första gången sedan... före jul någon gång..typ? Bara sitta hemma och känna att man inte behöver göra något, det var/är nice. Blev inte direkt jublande nöjd med någon av bilderna, men det var bara så sjukt roligt att rita. Har inte gjort det på evigheter känns det som. Under tiden så kom jag också fram till att Coldplays dubbelskiva Viva la vida och Prospekt's March nog är deras bästa och att jag är pinsamt taggad på deras nästa skiva.






FFFFFFFUUUUUUUUUUUUU

I bussen på vägen hem från jobbet idag småpratade Linda litegrann med mig. Det tillhör ovanligheten. Visste inte ens att hon var såpass bra på engelska som hon tydligen var. I alla fall, så frågade hon om jag sett den nya filmen Alvala.
Avatar? frågade jag, och ja det var den. Hon hade sett den på bio häromhelgen och tyckte den var skitbra och blablabla. Sen kläcker hon ur sig att hon såg den i 3D och jag nästan skrek VA VARDÅ fast på engelska, och yesbox, det finns en 3D biograf i Suzhou!!!11



Jag fick plötsligt min helg planerad

Det kunde jag ha berättat för dig från början

Fick nyss ett mail från någon totalt okänd kille. Klickade upp det och läste

Från Dennis Shamblin
ämne: Hi
http://roostershamblin.wordpress.com/            please read my blog

..........

Jonatan:
Who are you and how did you get my email and why?

Från Dennis Shamblin
ämne: Thanks for reading my blog
just trying to get people to read my blog

Jonatan:
omg

Kände att fy vad jag är dryg mot den här killen, men aja, det får vara. Han kommer ju ändå aldrig att svara på det där.
Trodde jag, några minuter senare plingade det till igen. Jag tänkte "jahappp..." och öppnade upp det.

Från Dennis Shamblin
ämne: Sorry for wasting your time
I have discovered not many people care to read a blog about chickens

I had a dream I stood beneath an orange sky






Från Tiger Hill och The Humble Administrator's Garden
Andra bilder helt utan något som helst försök till att vara något extra finns på bilddagboken, http://jonatanst.bilddagboken.se/p/show.html?id=437208455&directlink=1

Let me go boys, let me go

Kom på att jag glömt säga att ni kan även kolla in Samuels blogg och se vad han har för sig som engelskalärare för kinesiska barn i Pinyang. http://outofmypapernotes.blogspot.com är adressen.

Ett till förresten, jag pratade med Patrik och Wanchun nu på morgonen om framtidsplanerna här på fabriken, och nu är det typ bestämt att jag ska fara hem i början av mars. Inga resor är bokade eller så, så det är inte spikade planer, men det är i alla fall inte mycket kvar nu. Har varit här i mer än fyra månader nu, och 5 mars så är det precis sex månader sedan jag for hit. Inte mycket kvar nu alltså, mindre än två månader och Amanda ska hit och grejer. Time will literally/figurativelly fly by.
Tillbaka till arbetet nu, tja hej

Oh what a beautiful view

Tillbaka i lägenheten nu igen efter några dagar i Shanghai med pappa och Pau. Det regnade mycket och var kallt nanting så det känns skönt att vara tillbaka i ett AC-uppvärmt sovrum. P&P sitter nog på ett flygplan någonstans över Bottenviken just nu på väg hem till Skellefteå. Deras plan blev rätt så försenat så dom kommer nog vara döda av trötthet när dom kommer hem hehe.
Har jobbat på att vända tillbaka livet till det vanliga här hemma; idag har jag varit på gymmet, satt på New Island Coffe litegrann, har lagat mat, diskat, sett Family Guy, MSNat, rensat bilder, Skypat med Amanda och ja. Det vanliga. Ska in till jobbet imorn så då blir det väl ännu mer vanligt igen, känns skönt. Inte för att jag direkt vet vad jag ska jobba med nu framöver, men det lär jag upptäcka.
Åh justja, har även en ny inneboede en vecka framöver, Jan från Nordic Light Skellefteå checkade in idag.

Ska börja lägga upp bilder från den här sightseeingveckan framöver, har tagit lite för mycket bilder för mitt eget bästa bara, jag har som ingen ordning på allt. Nu ska jag sova i alla fall, grymt trött, det är vad jag är.

Death Cab For Cutie - Marchingbands of Manhattan

But I love when you come in to the house, I love it when you come to my house



Vi åt lunch på Bookworm idag igen, katten var där idag igen. Satt och sov på en stol den pajasen, hur gullig som helst.



Jag är i Shanghai över helgen. Pappa och Paoan åker hem på tisdag.
Coldplay är hur bra som helst.
Jag har massor med böcker jag vill läsa.
Jag har ännu mer med massor av bilder att rensa och redigera.
Jag har ett fotouppdrag på g.
Jag har börjat fundera på hur mycket grejer jag har i lägenheten, hur mycket kommer jag kunna ta med när jag flyttar hem?
Jag har börjat fundera på när jag ska flytta hem?
Jag har börjat få en bild av vad jag ska plugga.
När ska jag plugga? I höst?
Var ska jag plugga.
Jag måste börja hänga på Bookworm mycket mer.
Jag måste ta upp gymmandet, asap.


jag skulle kunna se dom igen?



This is the moment of the concert where we show you how good our band really could have been, and we ask you to please welcome the singing abilities of mr. William Champion.

If sweet death should ever come for me
Let me know, boys, let me know
If you hear him coming, won't you let me flee
Let me go, boys, let me go

One day death is gonna conquer me
I'll be down where the waters flow
If you here him coming won't you let me flee
Let me go, boys, let me go

One day death is gonna come for me
Take me down to some place below
I hope sweet heaven has a place for me
Let me know, boys, let me know

If you hear him coming, won't you sing for me?
That I just don't want to go.


Nu har jag suttit uppe alldeles för länge och redigerat de här bilderna




Bilder från dagens utflykt till Tiger Hill.

Dagens höjdpunkt var nog då vi pressade oss igenom en flock med skolbarn som just slutat för dagen. 3 utlänningar som är ungefär 5-30 cm längre än den genomsnittliga kinesen gjorde succé bland dom där ungarna, och det var inte bara en som ropade hello, good day eller någon annan hälsningsfras de kan på engelska. En tjej sprang ikapp oss bakifrån, rörde pappa på ryggen och lubbade sedan därifrån medan hennes kompisar imponerat skrattade åt henne.

I said "turn it up!"

Har varit tillbaka några dagar nu och dygnsrytmen har till slut fallit på plats. Vi var som i fas redan andra dagen, men man är ändå lite extra trött mot för hur det brukar vara. Nu är jag bara vansinnigt trött efter att ha rännt runt halva Suzhou varje dag med pappa och Paoan. Vad är det man brukar säga, det kostar att ligga på topp? Aja, idag vandrade vi först runt en sväng vid affärerna nere vid sjön före lunch för att fördriva tid ungefär. Sen gjorde vi ett efterlängtat besök på the factory, Nordic Light och alla kineserna themselves. Kändes litegrann som julafton då man är liten; man har sett fram emot det länge och väl, funderat över hur det kommer bli, och sen när det väl händer så går det över snabbare än man hinner med och sen ska man gå och lägga sig och vänta ett år tills nästa jul. Nu blir det ju mest troligen inget återbesök om ett år, men känslan är ungefär densamma. Det var i alla fall riktigt roligt att visa dom runt bland platserna jag suttit och slavat/slackat nästan dagligen de senaste 4 månaderna. Dom fick träffa Wanchun och Emma och massor av dom andra filurerna, och alla sa samma sak när dom såg pappa.
"Oh, you're so tall" på kraftig kinesisk brytning.
Innan vi for tog vi bilder tillsammans med Emma och Wanchun, och Emma skrattade sig nästan harmynt då hon såg hur kort hon var i jämförelse med oss andra.
Efter NL blev det en sväng in på centrum igen och leta tygaffärer, hittade tygaffärer och for sen hemmåt och åt middag Suzhous kanske billigaste restaurang. Stekt ris med grönsaker och skinka för 3 personer för knappt 18 kr är helt okej.


I spegelbilden från paraplyet på en guldstaty


Tygaffär på Guan Qian Street


Pappa drar åt sig uppmärksamhet medan han filmar fiskar på mataffären


Paulina gillar inte Kina. Eller att bli fotograferad, är inte säker på vilket


Det här är en lite rolig historia, vi satt på Bookworm, pappa och Paulina drack espresso och jag en apelsin/morots-juice som smakade lite tvivelaktigt. En katt kommer in på caféet, går upp på andra våningen där vi sitter, marscherar utan att tveka rakt mot pappa. Blir klappad, går över bordet till Paulina, sätter sig sedan i en egen stol, slickar sig i skrevet och går sedan därifrån.


En kanal utanför Bookworm

somehoursahead again

Haha hjälp, någon/några har verkligen roat sig med att kolla min blogg igår... hade nästan fyrdubbelt så många sidvisningar som unika träffar haha.

Tillbaka i Kina nu i alla fall, och den här gången är även pappa och syrran med. Borträknat knappt 2 veckor hemma över jul så har jag väldigt snart varit här i 4 månader, det är för tusan en tredjedel av hela 2009. Men trots det så känns det ovant att vara tillbaka. Som att besöka en stad jag bott i för många år sedan, inte ett hem jag lämnade för att fira jul i Sverige. Hade som glömt hur pass mycket/lite kinesiska jag faktiskt kan, dofterna på gatan och stirret från en del kineser då dom ser en västerlänning. På något fånigt sätt känns det nästan nostaligtiskt... och jag har bara varit borta i 2 veckor, herregud.
Känns också riktigt riktigt konstigt att ha familjemedlemmar här. Känns som att jag berättat så pass mycket och visat så mycket bilder från det här stället att dom ska kunna det lika bra som jag, så jag blir skitförvirrad när vi är ute och går och jag hela tiden måste berätta vars vi ska gå! Känns som att dom redan borde kunna sånna saker haha.. men det är självklart riktigt roligt att ha dom här, ska bli spännande att visa dom de roligare ställena. Idag har vi inte gjort särskilt mycket, alla 3 var väldigt trötta efter resan och tidsomställningen. Var ute på en 45-minuters promenad, ätit mat, tagit en tupplur efter lunch (alla somnade som stenar), sett Yes Man, och nu ska jag strax lägga mig och sova på riktigt. Det är inte riktigt planerat än hur veckan ser ut, men några spännande saker ska vi nog hinna med. Känns bra. God natt.


(och något jag glömt säga, jag blev väldigt överraskad under tiden då jag var hemma över hur många personer som sa att dom kollar in den här bloggen i alla fall någon gång då och då! Majoriteten sa också att dom ville se mer bilder, så det ska jag jobba på hehe)

Girl from the north country

Well, if you go when the snowflakes storm,
When the rivers freeze and summer ends,
Please see if she's wearing a coat so warm,
To keep her from the howlin' winds.

 

Please see for me if her hair hangs long,
If it rolls and flows all down her breast.
Please see for me if her hair hangs long,
That's the way I remember her best.


Nyårsafton 2009



Från oss alla till er alla, ett riktigt gott nytt decennium!

They are turning my head out

Det här sög ju. Upptäcker nu dagen innan jag återvänder till Mittens Rike att jag inte riktigt känner peppen. Det var riktigt skönt att vara hemma, nästan för skönt. Träffa kompisar och familj och släkt och allt sånt. Kom på att jag behöver ju inte vara borta så himla länge om jag inte vill, skulle kunna komma hem just efter februari egentligen. Men då var ju grejen att Maria och Josse typ skulle komma och hälsa på i april, och det har jag sett fram emot väldigt länge, och jag har inget jobb hemma i skellefteå när jag väl kommer hem. Sen måste tydligen australientjejerna boka flygbiljetter till Kina SNART, så jag måste plötsligt bestämma mig ännu snartare.
Aja, får se hur saker utvecklar sig.

RSS 2.0