Don't break your back if you ever hear this
Kom nyss på att det är första advent idag..känns inte direkt så här. Idag var det nästan så pass varmt att man kunde ha t-shirt. Och eftersom jag, Samuel och Rob gick en snabbtur och klättrade i berg så kunde jag absolut ha bara t-shirt. Får se om jag ids julpynta något i lägenheten när jag kommer hem, finns ju trots allt en liten plastgran som Märta lämnade i fjol haha. Aja, jag ska skriva mer sen, nu ska vi iväg till några av Samuels kompisar här och laga dumplings tror jag. Peace.
Just because I'm hurting doesn't mean I'm hurt
En akustisk pianoversion av Lost!. Älskar namnbytet haha. Finns på Spotify, huur bra som helst!
Tänkte bara lite kort säga att jag drar och hälsar på Samuel i hans stad, kommer vara där hela helgen. 7 timmar bussresa, enkel väg, fy tusan. Åka tåg från Shanghai går på drygt 4 timmar, men då ska man till Shanghai, byta tåg, ta taxi till tågstation, och förseningar och grejer.. lika bra att bara sitta på samma buss. Har packat ryggsäcken full med saker som jag ska ge tillbaka till Sammy som legat här och skräpat blandat med lite som jag kan läsa på vägen. Orkar rent inte ta med kameran, skulle bli för mycket. Fast kanske smugglar ner analoga på någon kant.. aja. Nu ska jag lägga mig och sträckse klart de sista 4-5 Scrubavsnitten på säsong 8, sen kommer jag att sova som ett barn. Ha de bra i helgen alla, see you soon.
(på riktigt, see you soon, mindre än en månad till jul nu ju!)
1x4 = 4
Vad kan jag säga...jag har haft en väldigt produktiv dag på kontoret!
I wanna be you I wanna be you I wanna be you you you
From the moment I wake to the moment I sleep
Den sista bilden är jag faktiskt en hel del nöjd med.
Kolla på den här http://www.flickr.com/photos/42566645@N05/4126840332/sizes/o/ istället, och gör den rättvisa.
Lost?
Hade en rysligt bra dag igår! Jobb jobb på dagen, spelade basket på lunchen och dominerade till och från hehhe (nästan). Lou Hui frågade i alla fall om jag hade övat, det kändes bra. Drog däremot upp gamla ryggproblem på riktigt och idag är jag stel som en pinne. Men tillbaka till igår, direkt jag kom hem så lånade jag Samuels longboard som han lämnat i lägenheten och drog till badhuset för att kolla vad det kostar att simma där. 500 yuan/månad......typ 500 kr. För att bada lite liksom. Tack men nej tack.. tror jag, ska tänka över det lite.
Tänkte rulla förbi Subway och köpa middag där efteråt, men hann bara 40 meter innan jag stötte ihop med en kille jag träffat några gånger då vi spelat basket här i området. Men det var flera veckor sedan jag spelade sist, så det var ett tag sen vi träffades. Vår bekantskap bestod inte av mycket mer än att säga "hej! läget? okej, nice see you" , fast på engelska/kinesiska då. Men iaf så när jag kom glidande på brädan i nya spexiga brillor så stod han där med sin moppe och skulle åt samma håll. Tvärpratade sen sa han åt mig att hoppa på, körde mig till Subway. Nice. Sen insåg han att han också var hungrig så vi köpte var sin macka och gick över till Starbucks där han jobbar och åt dom där. Efter vi ätit så köpte vi kaffe, employee discount jo jag tackar! Sen skulle jag hem och ha kinesiska lektion, och då körde han hem mig också! I och med att han jobbar på Starbucks så har han lite mer engelskavanor än t ex Bao Fei hade, så det funkar ju att prata lite mer än lite engelska mer han. Bytte i alla fall telefon nummer, och ska styra något framöver! Sounds awesome!
Kinesiskalektionen var också en höjdare enligt mig. Jing Jing var riktigt förkyld och hostade så fort hon försökte säga något, så efter 10 minuters hostprat så föreslog jag en annorlunda lektion. Och så blev det så att vi såg Mulan på kinesiska med engelsk text till. Den filmen är ju helt lysande alltså. Fast svenska rösterna har väldigt mycket mer känsla än dom kinsesiska. Ibland försökte jag säga saker jag kunde uppfatta, och en gång när jag härmade något så vände sig Jing Jing mot mig med ett ryck och bara tittade på mig i 2 sekunder innan hon sa "you said that very clearly!"... börjar undra ifall jag pratar otydligt annars...fast aja, jag sa bra då i alla fall, bra jobbat Jonatan!
Bilden föreställer mig och Apple, hon kom förbi vårat kontor en stund idag och chefen på kvalitén Yong Tao höll just på att leka med kameran. Han bröt förresten armen på lunchrasten basketmatch, huvva. Det var typ komplicerat på något sätt så han kommer typ vara tvungen att operera eller något. Förstod inte riktigt. Men det var en svår skada i alla fall. Ajaj.
Självdistansskolan: Intervju med mig själv
Jonatan Stålhös är här med oss idag för dagens 5-minuter-i-rampljuset. Jonatan, nu har du återigen varit på en liten fotoutflykt och kommer snart att ladda upp en massa bilder på din blogg. Vad är viktigast för dig när det gäller att visa upp dina bilder för andra?
- Det viktigaste för mig tror jag är perspektiv. När jag jobbar med en bild så blir jag så otroligt insnöad på just den bilden. Det känns som att ”den HÄR bilden, den kommer folk att se, den kommer dom att minnas!”. Varje gång jag är klar med en mer genomarbetad bild så känns det som att jag just gjort den bästa bilden genom tiderna. Men så tar jag en paus på 5 minuter, gör något annat och ser andra saker. När jag kommer tillbaka får jag ett bättre perspektiv på hur bra det är egentligen, om det är bra överhuvudtaget.
- Ligger det verkligen så mycket jobb bakom alla dina bilder?
- Nej men gud nej. Med de flesta bilder förstärker eller dämpar jag bara färger och kontraster, lägger på lite skärpa och klart! Men jag har ett fåtal bilder som det faktiskt ligger åtminstone en timmes arbete per bild bakom. De är de gångerna jag brukar få för mig att ”nu kan den här inte förbättras på något sätt” eller att jag kommit till en djupare insikt bara genom att lägga till en röd tonkarta över hela bilden. Återigen, perspektiv.
- Okej okej. Du började prata lite om mer genomarbetade bilder, du har ju ett par stycken nu. Dreaming of the Osaka Sun, till exempel, för övrigt din enda bild med en passande titel enligt mig. Den är ju väldigt bearbetad i Photoshop. Många fotografer säger som bekant att det är fel att använda Photoshop, att man ska kunna få bra bilder även utan att redigera färger, ljus och allt där emellan. Hur ställer du dig till det?
- För det första så tycker jag att nästan alla digitala bilder behöver lite redigering. Färger och kontraster är alltid lite sämre än vad de hade varit om man fotat med en filmkamera. Men jag kan hålla med dom som tycker att photoshop är fel, i vissa aspekter. Journalistiken till exempel borde hålla sig borta från att redigera bilder, jag tycker att man kan förlora lite av trovärdigheten på det sättet. Det är så lätt nu att lägga till eller ta bort saker i bilder utan att det ser fejkat ut att, nej, bildjournalistiken finns för att skildra verkligheten. På min nivå tycker jag däremot inte att det spelar någon större roll. Visst, jag tycker inte det känns rätt att använda photoshop för att få en dålig bild att bli intressant med hjälp av en massa specialeffekter, men ifall jag har en bild med ett bra innehåll, varför ska jag då inte kunna använda alla möjliga medel för att få en så bra bild som möjligt? Det är ju trots allt digital konst det här, det är ju ofta att jag nästan sitter och målar på bilderna för att ändra ljus och skuggor. Som att säga att en person som målar en tavla inte får använda färgen grön.
- Haha tycker du verkligen att det är en rättvis jämförelse?
- Jamen absolut haha, man hade kunnat få en bra bild utan grön färg/photoshop, men ifall man fick använda det kanske den skulle bli lite bättre.
- Okej, rätt och fel, nu har vi koll på det haha. Vilka är dina favoritverktyg i photoshop då?
- Man kan faktiskt göra det mesta som behövs med de fyra justeringslagren Nivåer, Kurvor, Färgbalans och Intensitet/kontrast. På ”seriösare” bilder så jobbar jag mycket i olika lager och testar ofta olika texturer och blandningslägen, men för att få sjysta färger på en bild behövs inget annat än de fyra lagren.
- Vad är din sämsta/bästa egenskap som fotograf?
- Oooh, svårt…min sämsta tror jag nog är..att jag är lite av en perfektionist. Vill ha bra skärpa, bra ljus, bra kontrast, lågt ISO och allt såntdär. Men jag har börjat inse att många av de bilder jag tycker bäst om har svag kontrast, är oskarpa och så vidare. Kvalitén på bilden spelar sällan stor roll om innehållet är bra. Min bästa egenskap tror jag är att jag är ganska självkritisk och inser vilka bilder som är bra och vilka som är dåliga. Kvalitet före kvantitet.
- Okej! Ja, jag tror vi börjar vara klara här, är det något mer du skulle vilja tillägga innan vi avslutar?
- Ja, du har en väldigt ful slips och du luktar konstigt.
(bara för att jag inte kom på en fin avslutning)
Goldteeth and a curse to this town
Kunglig dag faktiskt. Hittade en POLAROIDKAMERA i Suzhou i morse, köpte den dirrrr. Drog till Shanghai med Stefan, gjorde lite sightseeing och besökte en av de högsta byggnaderna i staden. Stog på en glasskiva med fritt fall på 250 meter under mig. Gick på copymarket och blev säkert lurad på en hel del pengar, men köpte ett par sjysta glajjer, en vinterkappa och Adobe InDesign för mycket mindre än jag gjort i Sverige ändå, så jag är nöjd. Om InDesign fungerar har jag inte tagit reda på än, men hoppas på det. Hittade också någon enstaka julklapp hehe, men har massor kvar som ska köpas. Fotade även en del och fick någon enstaka nice bild, men dom ska redigeras senare för nu vill jag sova.
Musiktips: Soundtracket till Garden State
I grew up on the street
Min genomgång av Scrubs går frammåt. Såg klart 7e säsongen i morse, och jag fattar inte vad jag gjort tills nu. Upptäckte att det var 2 hela avsnitt som jag helt missat och aldrig tidigare sett. Och insåg dessutom att den var mycket bättre än vad jag ville minnas. Och nu är jag äntligen igång med 8e igen, den är ju bara för bra alltså. Har sett fram mot att börja se den i flera dagar nu, sedan jag hade en dröm om att jag träffa Elliot Reid för ett tag sedan. Hon var snäll hahaha
Skön dag i alla fall. ÄNTLIGEN helg, så gjorde det bästa av det och sov till 12 (när jag säger att jag såg klart 7e säsongen i morse så refererar jag till efter klockan 12, allting är relativt). Jing Jing kom över och vi hade en rätt rolig och avslappnad kinesiskalektion. Har ju träffat henne varje vecka i typ 2 månader nu, så det har ju blivit lite lättsammare stämning.
Jag och Stefan for ut och åt kantonesisk mat till middag. Som vanligt rikkktttigt gott, men samtidigt så har jag som blivit van att typ allting är skitgott, förutom det som är äckligt hehe, så jag blir som inte lika imponerad längre. Annat var det då jag och Samuel var ute med några från jobbet för 2 veckor sedan, då satt vi bara och njöt i takt liksom. Eller tepanyakin jag blev bjuden på genom jobbet, det var något lammkött där som typ var det godaste jag någonsin ätit i hela mitt liv. Sinnessjukt.
Efter det skulle vi ta ut lite pengar inför Shanghai imorn, och upptäckte då att jag hade slut pengar på kontot. Wupps. Men tänkte efter och kom på att jag fört över skitmycket av mina löner till ett sparkonto och att de mesta är där. Plus att jag väntar typ 400 yuan från jobbet för saker jag köpt till lägenheten. Ingen fara på taket alltså.
Viktigt också att idag, den 21 november, är det PRECIS en månad kvar tills jag är hemma i Skellephteå igen! Ser fram emot allt med att vara hemma, till och med att fara tillbaka till Kina sen. Jag är inte klar här än känns det som.
Nej, sova. Shanghai imorn och jag ska vara pigg. Och även ta med kameran har jag tänkt, kommer nog bli grrryymt!
Be careful where you stand
Kollade igenom lite gamla bilder och hittade en från Stolen Deer plåtningen som jag kände att jag ville jobba med lite. Tycker den blev helt okej!
I kväll lagade jag en dundermiddag till mig och Stefan! Åt på svenskt sätt med kniv och gaffel och egna tallrikar... det kändes ovant. Jag ville hela tiden lägga ner kniven och bara skyffla med gaffeln. Efter det kaffe på maten och en doughnut som efterrätt, var så länge sedan vi åt något som var sött på riktigt. Snackade en del om allt möjligt, mycket musik och hur livet såg ut/ser ut efter gymnasiet och så. Drog och spelade lite biljard, och sen nu, här och redigerar bilder. Grymt härlig fredagkväll. Nu i helgen blir det tydligen 10 grader varmt, och nästa vecka ännu varmare! Så på söndag drar vi in en sväng till Shanghai och letar billiga kläder. Kan behövas; hitintills har jag bara köpt jacka, mössa, vantar och en skjorta.
When it started we had high hopes
Efter att ha lyssnat på dom nästan varje dag i mer än 6 månader är det sjukt att jag fortfarande kan få gåshud och rysningar av yttersta välbehag när jag hör deras musik
klockan 07.01, ungefär
Godmorgon
(den där lilla bollen nere till vänster på den andra bilden, det är solen. På morgonen var det sådär lagomt disigt så att man kan titta på den tvärt utan att få alltför ont i ögonen)
Let's go see the Great Deku Tree!
Höst och kallare tider brukar ALLTID medföra ett sug efter ett riktigt äventyrsspel. Oftast så tröttnar jag då jag inser att det här spelet aldrig kommer bli lika bra som Legend of Zelda: Ocarina of Time var, men trots det så återkommer det här spelbegäret. Idag på jobbet sa dom faktiskt att dom inte hade något jag kunde göra idag och att vi skulle hitta på något imorn istället, så jag ägnade förmiddagen åt att söka igenom hela internet och lite till för att få tag i en fungerande Playstation Emulator till datorn, så att jag kan ladda hem gamla spel till playstation och spela dom på datorn. Efter några timmar hade jag fått igång det, så då tog jag itu med nästa utmaning: hitta spel. Inte lika jobbigt, men desto mer tidsödande eftersom jag skulle ladda hem en ozippad torrentfil, så jag fick ta hem iso-filerna fil för fil istället. Blev 36 stycken á 40 Mb styck. Hoppsan hejsan.
Fick i alla fall igång det nu på kvällen, Final Fantasy VII. Spelet jag så fruktansvärt gärna ville ha när jag var 9 år gammal, men aldrig ens provspelade hos någon kompis. Nu, 10 år senare blev det av. Invirad i en filt och med ett element 20 cm ifrån mig har jag sutit och spelat hela kvällen. Nu är klockan 20 i 11 och jag har kört fast så nu ska jag sova istället. Fy vad irriterande.
Jag gillar verkligen spelet, även om jag bara vill slita ut det ur datorn nu. Det är som en blandning av Zelda och Pokémon. Liknande design på karaktärer med Zelda och en efterlängtad äventyrskänsla där man ibland måste fråga sig fram bland bybor för att ta sig vidare. Sen att musiken låter som att den absolut skulle kunna passa in på Lon Lon Ranch gör ju bara det hela så mycket bättre. Pokémonkänslan kommer från fightsystemet där man väljer attacker och attackerar i olika ordning beroende på gubbarnas stats. Eller ljudet som plingar när man blir indragen i en strid. Skulle kunna sitta och dra spelminnen och jämföra det här i oändligheten, men jag ska ge mig nu och bädda ner mig riktigt ordentligt och läsa lite ur The Lost Symbol.
"But Iiiiii want to see your girlfriend ;)"
Varje gång jag börjat jobba på en ny avdelning har det inte dröjt många timmar innan någon av dom som jobbar där har tagit mod till sig att fråga 1) do juuu haef a göwrlflend?(do you have a girlfriend?) och 2) watt du juuu think ov tjajniis göwrl? (what do you think of chinese girls?). Alltid lika roligt.
När jag säger att jag inte har någon flickvän blir dom typ förvånade, eller så säger dom att jag borde skaffa kinesisk flickvän. Särskilt Eric är taggad på det, han listade upp massor av bra kvaliteer på kinesiska tjejer. Dom är bra på att laga mat, dom är flitiga, snälla, söta, kan ta hand om många barn och ja, mer bra saker. Och varje gång säger han att han tror ändå att jag har en liten flickvän undangömd någonstans som jag inte berättar om. "Nej", upprepar jag med det tålamod jag byggt upp efter att ha jobbat med alzheimerspatienter två somrar i rad, "jag har ingen flickvän".
Nu idag då jag börjat på kvalitetsavdelningen där han är och vi delar kontor och allt vad det innebär så visade jag lite bilder från Sverige. Har typ inga alls på den här datorn, köpte den så sent innan jag for att nästan enbart är kinabilder. Men hade i alla fall några inscannade bilder från analoga kameran på klassen, en bild på Veronica Maggio ("oh, she's beautiful!") från Trästocks och bilder från kvällen då jag Ola, Erica, Jacke, Anna och Frida var i Olas stuga typ två dagar före jag lämnade landet. När jag visat alla säger han "but iiiii want to see your girlfriend" och blinkar åt mig hahahah han är ju för underbar den här killen
Vacker webcambild med tungan rätt i munFrom the windows they were watching while we froze down below
är
KALLT
Inget skämt. Det är riktigt snorkallt i Suzhou just nu. Temperaturen den senaste veckan har aldrig vågat krypa sig över 10 gradersstrecket. 10 grader, tänker du då, det är väl ingenting!
Sant. 10 grader är en fis i rymden mot för vad jag egentligen skulle vara van vid den här tiden på året. MEN
1) det har regnat nästan varje dag
2) det har BLÅST varje dag
3) husen här har näst intill ingen isolering alls.
Den tredje punkten är den värsta på den här listan. Grejen med kyla i Sverige är att man går från bussen till skolan, eller från hemmet till bussen, eller från hemmet till stan eller vars man nu går. Under den tiden är det kallt, men då kommer man in i värmen någonstans, tar av sig jackan, halsduken och gör sig bekväm. Det går inte här. På jobbet går ALLA omkring i minst 2 lager tröjor och en vinterjacka ovanpå det. Kontorsarbetarna sitter helt seriöst i vinterjacka och arbetar för att inte frysa. Inne på lagret där jag jobbar så ser jag min andedräkt vid några härliga tillfällen varje dag. Det är i princip samma temperatur inne som ute.
Och så var det även hemma i lägenheten. I söndags då jag och Samuel steg upp vid 11 tiden satte vi oss i vardagsrummet, insvepta i var sitt täcke med var sin laptop i knäet. Mina händer blev lite stela av kyla då jag spelade gitarr. "Det här är inte humant!" tänkte jag, och började förbereda mig på a long and dark december här. Xiao Yong berättade att det kommer vara kallt i ungefär 4 månader. Jag grät inombords, men höll tillbaka tårarna på riktigt i rädsla för att jag skulle förfrysa. Men då kom Emma som en räddare i nöden och sa att luftkonditioneringen jag använde flitigt förut för att kyla ner lägenheten också kan användas för att värma upp den. Så, i kväll är den första kvällen på typ en vecka som jag inte fryser när jag är hemma. Jag behöver inte ens ha långkalsonger inomhus! Att använda toffler kommer jag däremot inte undan, det kanske är en behaglig temperatur i luften, men golvet är fortfarande ruskigt kallt.
I morgon ska jag förflyttas till kvalitetskontrollen istället för lagerhuset. Kommer väl vara där en hel del fortfarande och kolla produkterna istället för att öva Kung Fu med Xiang Ming eller Moondance med Guang Shang, men kommer ha ett riktigt halvuppvärmt kontor som bas i alla fall.
Crossed lines I shouldn't have crossed
Varning för ruskigt monotona bilder
63
Obligatorisk apelsinposering haha
Hong Hong i mitten förresten, den stolta mamman till....
..det här charmtrollet hahha!
Och en fin undervinkelsbild då jag klänger i apelsinträden
Ser fram emot mina analoga bilder så fruktansvärt mycket!
I know the heart of life is good
När hans reklam drar igång blir jag lite extra tacksam för att jag numera har premium och slipper all "Hej! Ursäkta att jag stör igen".
(nu lyssnar vi till och med på samma låt, han i början och jag i slutet..)
Love turns the whole thing around
Det var jag och 10-15 andra personer från Nordic Light som gjorde utflykten. Det var folk från olika avdelningar; production line leaders, warehouse leader, sales department osv osv. Det var typ en team-building grej, samtidigt som dom ser det som en rolig grej att göra något tillsammans utanför fabriken. Jag blev upphämtad 8 på morgonen. En lördag. Det kändes väldigt motigt. Åkte bil i drygt en timme innan vi kom till Tai Lake, sydväst om Suzhou. Det var otroligt vackert vid sjön; den dagen var ganska kylig och disig så himlen och vattnet hade samma färg och pga diset så smälte alltihop samman borta i horisonten. Det var den absolut största sjö jag någonsin sett och inget land gick att se på andra sidan sjön, det var som att stå vid havet. Vi tog en gondolliknande båt och for ut en sväng på vattnet. Hur häftigt som helst, var som att glida runt i ingenting på grund av hur himlen och vattnet smälte samman. Och det var riktigt grunt också! ca 300m ut från land och det var fortfarande bara en meter djupt. Och klart som rackarn, man kunde se botten och alla fiskar som simmade förbi helt tydligt. Efter drygt en timme vid sjön så gick vi tillbaka till bilarna och skulle fara till apelsinplockarstället.
Det visade sig att det var en ö i sjön vi skulle till, det var helt sanslöst så stor den där sjön var. Vi åkte över 3 broar, från fastland ut till en tredje ö i sjön. Varje ö tog minst en kvart med bil att passera, och hade små städer med affärer och bofasta människor där. Och fortfarande så var det omöjligt att ens skymta land på andra sidan sjön.
Den tredje och sista ön som vi kom till var som en liten italiensk bergsby. Apelsinträd kantade den smala vägen som slingrade sig fram som en orm längs strandkanten. På höger sida om vägen var vatten, och på vänstra sidan hus i varierande skick. Bakom husen började det slutta lite brant uppför berget som låg i mitten av ön. Längs vägen runt hela den ön satt det kineser vid vägkanten och sålde apelsiner och mandariner. Stannade vid en restaurang och åt en braklunch med traditionell kinesisk lantmat och gav oss sedan ut i en apelsinträdgård. Träden var planterade på en terassodling, och vi gick på en jättegammal stentrappa som absolut passerat sitt bäst före datum med trädrötter som växte över en del trappsteg medan andra bara fallit bort eller något. Det samtidigt som man duckade för grenarna från de låga träden. Det var hur häftigt som helst. Fotade en del analogt, jag ser VERKLIGEN fram emot att framkalla bilderna från den rullen. Vi plockade på oss 60 kg apelsiner och mandariner, och för det fick vi betala mostvarande 100 kr.
Känns som löjligt att klämma ihop hela den där upplevelsen på de här ynka raderna, jag skulle kunna skriva en lagomt lång bok bara för att förmedla rätta känslan. Enbart ord kommer ändå aldrig funka för mig för att förklara det. Det var i alla fall något av det häftigare jag någonsin gjort, det är bara så mäktigt att passera högteknologisk storstad, bergsområde, havsliknande sjö och bergsbyar med apelsinodlingar inom loppet av en timme.
Oh love don't let me go, won't you take me where the streetlights glow
Bilder från middagen idag. Kommer inte se ut så här alltför länge till, Cheng ska dra tillbaka till sina hemtrakter någon gång den här veckan. Så på onsdag bestämde jag och Samuel att vi ska ta ut han på en avskedsmiddag på en skaldjursrestaurang här i närheten, det kommer nog bli kanoners.
Satt just på Skype med syrran i nästan en timme. Pratade bara strunt om ingenting alls. Ganska skönt att göra det också, annars blir det mest prat om "och hur går det för dig då?" eller "vad gör nu, fått jobb någonstans?". Skönt att bara få prata om vad som helst för en gångs skull.
Samtalet fick mig också att känna hur otroligt roligt det ska bli att fara hem över jul och träffa en massa folk, äta köttbullar och makaroner och ligga på golvet i mitt rum i källaren och pumpa ut massor massor massor med bra musik ur ett par BRA högtalare. Har ju köpt ett par små som jag vanligtvis har inkopplade i datorn, men för 70 kr kan man inte räkna med något annat än ett plastigt ljud, även om det är betydligt bättre än datorns inbyggda.
FYI så spelas det mycket John Mayer här i min sida av lägenhete just nu. Tror det börjar smitta av sig på Samuel; han gick och gnolade på Heart of life hela förmiddagen. Annat som spelas förutom John Mayer är Coldplay, The Shins, Death cab for cutie och The Blanks version av Somewhere over the rainbow.
Nu ska jag sova, ny vecka väntar och det kommer hit en till svensk imorn tror jag, så lika bra att vara igång redan från början. Ganska kul bara, eftersom det kommer hit en samarbetspartner eller vad det är så bad dom mig att köpa hem så att det fanns gott om mat och sånt i lägenheten, företaget skulle ersätta mig sen. Så jag och Samuel gjorde en grundlig genomgång av avdelningen med importerad mat och lyxade till det lite. Kändes bra hehe.
Right now I wish I could follow you
Ska försöka ta mig tid att skriva om den här dagen imorn. Jag och Sammyboy ska ut och försöka oss på lite shopping också. Nu är det däremot sovdags. Ska bara väcka Samuel först och säga att han ska lägga sig i sin egen säng istället för soffan. Godnatt.
And I'm free, free fallin'
En dag med kamera. Måste säga att jag är ett stort fan av morgondiset i den här staden.
De bättre bilder jag tar laddar jag upp på flickr, länk finns här:http://www.flickr.com/photos/42566645@N05/
Jobbar på lagret nu, åker gaffel på gaffeltrucken, inventerar mini-connectors och packar ihop det som ska skickas iväg. Jag och några nya kinakompisar bakade in strax över 5 ton lysrörs kontakter i en container som ska skeppas till Skellefteå, av alla ställen i världen. Det tog större delen av förmiddagen. Efter lunch var det lugnare, och småpajkarna visade istället lite ninjamoves och besegrade mig i armbrytning. Inget skämt om ninja grejerna, dom hade ett sånt där ninjavapen som Michelangelo i Turtles har. Spexade lite med det och så, det var roligt. Dom är rätt kortväxta dom här också, och precis som alla andra kineser ser dom så unga ut! Kolla näst sista bilden, gissa åldern
....gissat än?
Rätt svar är:
24. Han har barn också.
Vi vägde oss idag också, hittade en våg på lagret. Killen på bilden väger 58 starka kg. Hans två kompisar vägde 60 och 70. När jag skulle väga mig pep vågen och det blinkade "Overload" på skärmen.
Do you feel like a puzzle you can't find your missing piece in
Nu sitter jag i vardagsrummet och diggar Coldplay, Samuel är inne på sitt rum och gnolar i takt med Detektivbyrån och Cheng går runt och sjunger och ska typ duscha eller något tror jag. Imorn har Cheng lovat att han ska laga kinesiskt till middag, som omväxling mot att jag ska stå vid spisen tror jag. Gjorde min specialé igår också, på allmän begäran! Och idag stod jag för nudelkoket.
Har förresten inte lyssnat så mycket på Coldplay så mycket på senaste... i morse däremot drog jag igång med Strawberry Swing direkt på morgon, det satte fart på dagen. Sedan dess har det bara rullat på.
56
Förra helgen när jag var i Shanghai var det drygt 25 grader varmt.
I förrgår då jag gick omkring i Suzhou med Samuel gick vi i shorts, och jag svettades.
Idag var det 13 grader varmt. Men blåste så hårt att det säkert var en kylningseffekt på under 8 grader. Det är som att vintern kommit nästan helt utan förvarning. Enda sättet jag hade kunnat förbereda mig på det här är att kolla kalendern och inse att det faktiskt är november nu. Alla på kontoret jobbade med jackor på, det drog så himla kallt inne. I slutet av dagen insåg jag att dom hade lämnat vartannat fönster öppet i korridoren utanför....IDIOTER!
Det känns så himla konstigt, från att ha gått runt i shorts och t-shirt ena dagen, till att nu sitta med dubbla tröjor och tjocksockar INOMHUS för att inte frysa...huvva.
Bra dag i alla fall. Följde Samuel till busstationen då han for till Jiaxing där han ska jobba ett tag nu. Oerhört trist att inte ha han här i lägenhete längre, men kul att veta att man har någon svensk på bara en timmes bussresas avstånd.
På kvällen gjorde jag mat åt Cheng för första gången. Han lagade åt mig en gång förra veckan, sen har vi ätit olika tider och ute och så, så det har inte blivit av. Så det var lite spännande, första gången jag lagar mat åt någon annan i hela världshistorien tror jag. Jag drog till med mitt nya specialrecept, som jag inte avslöjar vad det är, men han gillade det verkligen! Skitkul!
Medan vi åt satt vi och tittade på Mulan med kinesiskt tal, också det sjukt roande. Cheng skrattade hur mycket som helst, han är ju en stjärna, så är det bara. Efter dagens kinesiskalektion så drog jag och Cheng två scrubsavsnitt också. En mysdag alltså. En kall mysdag.
People talking without speaking, listening without hearing
Söndagkväll, alla i lägenheten har stängt in sig på sitt rum för kvällen. Jag sitter på sängen med datorn i knäet (skrämselprat om strålning och allt sånt där, men jag ser det som en lyx jag unnar mig ibland). Varvar ner med skön musik inför nästa vecka. Honey and the moon, Sound of silence och Free fallin' har varit den här veckans absolut bästa, så det kändes rättvist att få avsluta med dom också.
Känns nästan extra viktigt för mig att gå ner i varv lite nu ikväll. Har blivit så van att bo själv och bara dra runt som jag vill, när jag känner för det, att det känns som mer ansträngande att ha folk runt mig i hemmet. Mer att anpassa sig efter och så. Men det är så himla roligt just nu. Känns som att det blivit som ett litet kollektiv haha! Cheng kom ju hit tidigt den här veckan, och trots att vi inte förstår varandra fullt ut är han riktigt rolig, och nu med även Samuel här så är stämning verkligen på topp! Hade som glömt bort hur mycket roligare det är att faktiskt ha sällskap då man går på stan och sånt. Har ju gått runt själv ca 80% av tiden jag varit här, det är lite speciellt. Och häftigt på något sätt. Men inte alls lika roligt som med sällskap som man kan prata med som vanligt.
Höjdpunkten av konstigheter var igårkväll då Emma kom över hit, och det var hela 4 personer i lägenheten! Det är rekord sedan jag kom hit faktiskt. Ännu konstigare kändes det då bara en for hem haha.
Nä, livet rullar på bra just nu, ska bara se till att Samuel får sig ett jobb på vettigt avstånd inom eller utanför Suzhou.
God natt
