Itts de fajjnal kauntdauwn åde
Satt just och begrundade varför jag har miljoner låtar med Foo Fighters på datorn
när jag inte ens gillar Foo Fighters?
Så jag startade en låt. För att sen kunna byta och ta bort dom från datorn och säga att jag ändå försökt mig på dom. Men just den här låte var ju bra, tusan. Så dom får väl finnas kvar ett tag till. Over and out heter den.
Spännande natt. Bröt till knäet på något halverst oförklarligt vis när jag gick på toa någon gång mitt i natten. Trodde ledbandet gått av eller något, det tog så fruktansvärt ont att jag visste inte vad jag skulle göra av mig. Kunde först inte böja knäet varken framåt eller bakåt, men det knakade till sig efter ett tag. Väl uppe på morgonen så kunde jag inte stödja mig på foten, det tog så vansinnigt ont. Patrik kom över, Emma och Xiao Yu kom över, vi for på sjukhuset. Röntgade knäet, inget brutet. Fick en massa painkillers och en typ zonspray. Och kryckor. Guds gåva till den stukade människan.
For till Nordic Light. Hoppade runt hela fabriken för att säga hejdå till allt och alla. Överallt möttes jag av stora ögon och frågor som jag bara kan anta betyder "vad har du gjort???". Göra en storslagen sorti, jag kan det.
Kändes så knasigt, sista gången. Sa hejdå till Eric. Till folket i lagret. Till dom på produktionen. Till Xiao Yong och Cui Cui som hjälpte mig så mycket med kinesiskan i början. Helt sinnessjukt hur länge sen det var, känns som ett annat liv.
Känns som att jag borde skriva som en krönika, eller en summering. Något fint och värdigt för att hedra dom här människorna och den här platsen. Men, ifall dom av någon oförklarlig anledning skulle komma åt den här bloggen så kan dom i alla fall inte läsa det som står. Får låta mina handlingar de senaste 6 månaderna tala åt mig istället.
Fast det kan jag inte undgå att tänka; hur kommer dom minnas mig? Theo har typ varit den som gjort störst intryck på dom hitills, hans namn dyker upp i det kinesiska rabblandet lite då och då. Theo kunde kinesiska och var väldigt glad och livlig, Sara var väldigt vacker osv osv. Alla de tidigare kommer ihågs på något sätt. Vore kul att veta vad som blir min grej.
Säkert kryckorna jag haltade runt med sista gången dom såg mig.
när jag inte ens gillar Foo Fighters?
Så jag startade en låt. För att sen kunna byta och ta bort dom från datorn och säga att jag ändå försökt mig på dom. Men just den här låte var ju bra, tusan. Så dom får väl finnas kvar ett tag till. Over and out heter den.
Spännande natt. Bröt till knäet på något halverst oförklarligt vis när jag gick på toa någon gång mitt i natten. Trodde ledbandet gått av eller något, det tog så fruktansvärt ont att jag visste inte vad jag skulle göra av mig. Kunde först inte böja knäet varken framåt eller bakåt, men det knakade till sig efter ett tag. Väl uppe på morgonen så kunde jag inte stödja mig på foten, det tog så vansinnigt ont. Patrik kom över, Emma och Xiao Yu kom över, vi for på sjukhuset. Röntgade knäet, inget brutet. Fick en massa painkillers och en typ zonspray. Och kryckor. Guds gåva till den stukade människan.
For till Nordic Light. Hoppade runt hela fabriken för att säga hejdå till allt och alla. Överallt möttes jag av stora ögon och frågor som jag bara kan anta betyder "vad har du gjort???". Göra en storslagen sorti, jag kan det.
Kändes så knasigt, sista gången. Sa hejdå till Eric. Till folket i lagret. Till dom på produktionen. Till Xiao Yong och Cui Cui som hjälpte mig så mycket med kinesiskan i början. Helt sinnessjukt hur länge sen det var, känns som ett annat liv.
Känns som att jag borde skriva som en krönika, eller en summering. Något fint och värdigt för att hedra dom här människorna och den här platsen. Men, ifall dom av någon oförklarlig anledning skulle komma åt den här bloggen så kan dom i alla fall inte läsa det som står. Får låta mina handlingar de senaste 6 månaderna tala åt mig istället.
Fast det kan jag inte undgå att tänka; hur kommer dom minnas mig? Theo har typ varit den som gjort störst intryck på dom hitills, hans namn dyker upp i det kinesiska rabblandet lite då och då. Theo kunde kinesiska och var väldigt glad och livlig, Sara var väldigt vacker osv osv. Alla de tidigare kommer ihågs på något sätt. Vore kul att veta vad som blir min grej.
Säkert kryckorna jag haltade runt med sista gången dom såg mig.
Kommentarer
Postat av: Ludvig
FOO FIGHTERS GILLAR JAG OCKSÅ, WTF????? betyder det här att det finns låtar som vi båda gillar? och framförallt, betyder det att du egentligen gillar queen men är för feg för att erkänna det?????
Trackback
